Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 119-120 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - I. - 214. Får jorden någon värme från månen? - 215. Hvarpå beror det, att solen "både värmer och lyser? - 216. Huru mycket värme får jorden af solen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derigenom att han återkastar solstrålarna mot den-
samma. Enligt mätningar af Piazzi Smyth på
toppen af Pic de Teneriffa värma månstrålarna
ej mer än ett vanligt stearinljus på 15
meters afstånd. Månens värmande inflytande
på jorden är således nästan omärkbart.

215. Hvarpå beror det, att solen "både
värmer och lyser?

För att besvara denna fråga, låta vi
solljus infalla genom ett hål på väggen af ett
mörkt rum. 1 vägen för ljusknippet sätta
vi ett glasprisma (ett slipadt tresidigt
glasstycke, se fig. 82). I stället för att gå
rätlinigt i riktningen c, böjes då ljusknippet
nedåt, om prismat har den ställning, som
figuren angifver. På samma gång vidgar
knippet sig solfjäderformigt, och på väggen d
uppkommer ett färgadt band, lika bredt som
öppningen a, och lysande i regnbågens färger,
rödt öfverst, violett nederst. För man en
känslig termometer längs detta färgade band,
finner man, att temperaturen stiger, ju mer
man går åt det röda ljuset. Ett stycke
utanför det röda är temperaturen ännu högre.
Detta vore omöjligt, om ej der funnes
värmestrålar. Uti solen finnas således både lysande
strålar, från violett till rödt, och värmestrålar,
från rödt ett stycke vidare. Värmestrålarna
synas ej; de afvika mindre från den
ursprungliga riktningen vid gången genom prismat än
de lysande strålarna.

Utanför de violetta strålarna finnas ock
osynliga strålar, som således äfven funnos i
det ursprungliga ljusknippet. Dessa strålar
kallas kemiska strålar och äro verksamma,
då solen bleker färger, vid växternas näring
och vid fotografering.

Fig. 82. Ljusets sönderdelning.

Solljuset innehåller således tre slags
strålar: värme- ljus- och kemiska strålar. Man
kan med största skäl jämföra ljud- och
ljusvibrationerna. Det röda ljuset svarar då mot
de låga tonerna, det violetta mot de höga.
Liksom det fanns ljudvibrationer, som voro för
få eller för många på sekunden, för att af
örat uppfattas såsom ljud, så finnes det
ljusvibrationer, för få (värmestrålar) eller för
många (kemiska strålar), för att uppfattas af
ögat.

216. Huru mycket värme får jorden af
solen?

Man har beräknat, att den värmemängd
jorden mottager på ett år från solen, vore
tillräcklig att smälta ett 30 meter högt
islager, som helt och hållet omgåfve jorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>