- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
151-152

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - IV. - 334. Hvad är en pyrofon? - 335. Huru han en låga uppstå, då fasta och flytande ämnen (stearin, olja) brinna? - 336. Hvilka gasformiga produkter uppstå vid lysämnets sönderdelning i lågan? - 337. Huru kommer oljan, stearinet etc. upp i veken? - 338. Hvarför lysa en del lågor bättre än andra? - 340. Hvarför beslår sig ett kallt föremål med imma, om det hålles ofvanför en ljuslåga?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


334. Hvad är en pyrofon?

illustration placeholder
Fig. 90. Pyrofon.


Ett musikinstrument, der tonerna alstras
af sjungande lågor. En vanlig klaviatur står
genom en enkel mekanism i förbindelse med
några gaslågor (fig. 90). Då en tangent
tryckes ned, införes en låga i motsvarande
rör, som börjar att ljuda. Detta instrument
konstruerades för ungefär 20 år sedan af
Kastner.

335. Huru han en låga uppstå, då
fasta och flytande ämnen (stearin, olja) brinna?

I stycket 323 sade vi, att vilkoret för
uppkomsten af låga var, att gasformiga
ämnen skulle förbrinna; man kan då med skäl
uppställa ofvan stående fråga. Svaret blir:
att lysämnet (stearinet, oljan etc.) genom
hettan från den brinnande veken sönderdelas
i gasformiga produkter, som sedan förbrinna.

336. Hvilka gasformiga produkter uppstå
vid lysämnets sönderdelning i lågan?


Förnämligast väte och kolväten af olika
slag. Vätet förbrinner till vatten, kolvätena
till kolsyra och vatten; en del kol blir fritt
och glöder i lågan, innan det slutligen
forbrinner till kolsyra.

337. Huru kommer oljan, stearinet etc.
upp i veken?


Är lysämnet i fast form, smälter det först
af hettan från den brinnande veken och
samlar sig i den skålformiga fördjupningen i
ljusets spets. Det flytande lysämnet stiger
sedan upp i veken till följd af den s. k.
hårrörskraften. Mellan trådarna eller fibrerna
i veken bildas nämligen smala kanaler, och
det är genom dessa, som oljan stiger upp i
veken och kommer in i lågan. Oljans
sönderdelning sker sedan i den heta veken, och
det mörka genomskinliga partiet i lågan
utgöres just af de gasformiga sönderdelningsprodukterna.

338. Hvarför lysa en del lågor bättre än
andra?


Emedan en del lågor äro hetare än andra.

Ju högre temperaturen är i lågan, ju
häftigare glöda kolpartiklarna, under det att,
om temperaturen är låg, kolpartiklarna blott
blifva rödglödande, och lågan sjelf röd eller
gul.

339. Hvarför är lågan tillspetsad i toppen?

Emedan de brännbara gaserna, som
alstras i lågan, förbrinna, allt efter som de
stiga upp, och lågan i följd deraf afsmalnar.
Ett ytterligare skäl är, att ofvanom lågan
är luften het och derför mycket tunn,
hvarigenom likasom en sugning uppstår, som för
förbränningsprodukterna med sig.

340. Hvarför beslår sig ett kallt föremål
med imma, om det hålles ofvanför en
ljuslåga?


Bland förbränningsprodukterna i lågan
är äfven vatten, som i form af vattengas
stiger upp i luften och gör denna fuktig.
Då den fuktiga luften träffar det kalla
föremålet, afkyles den, och vattengasen faller ut
i form af små droppar eller imma, alldeles
så som en karafin med friskt vatten beslår
sig, då den tages in i ett varmt rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free