Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 460. Hvarför är det alltid fuktigt i källare, dalsänkningar etc.? - 461. Hvarför är ett glas, stjälpt öfver en växande planta, fuktigt på inre sidan? - 462. Försiggår vattnets afdunstning lika lätt från stora som från små vattenytor? - 463. Hvad är orsaken till, att man erfar en känsla af kyla i fingret, om man först vätt det och sedan håller det i luften? - 464. Hvarför hålla sig fisk, grönsaker m. m. längre friska, om man öfvertäcker dem med ett vått skynke? - 465. Hvarför får man lätt snufva och hosta i mycket fuktig luft? - 466. Huru är det möjligt, att is kan bildas på grunda vattensamlingar, utan att luften varit under fryspunkten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
460. Hvarför är det alltid fuktigt i
källare, dalsänkningar etc.?
Emedan solstrålarna ej tränga dit ned,
och luften derstädes är tämligen stillastående.
Den, med vattenånga mättade luften ersättes
derför ej af ny eller torkar genom uppvärmning.
461. Hvarför är ett glas, stjälpt öfver en
växande planta, fuktigt på inre sidan?
Dels emedan glaset hindrar den ur jorden
uppstigande fukten att sprida sig i luften, dels
ock derför att plantan själf afgifver
vattengas, som förtätas vid beröringen med det kalla
glaset och afsätter sig på dess väggar i form
af vattendroppar.
462. Försiggår vattnets afdunstning lika
lätt från stora som från små vattenytor?
Vi hafva redan sagt (st. 443), att en
stor yta afdunstar fortare än en liten.
Emellertid hafva undersökningar af Dieulafait och
Salles gifvit vid handen, att afdunstningen
från en mindre vattenyta, t. ex. ett ämbar
eller en balja, är nästan dubbelt så stor som
afdunstningen från en lika stor yta, tagen på
en sjö. Skälet härtill är tydligt: den stora
vattenytan mättar luften med fuktighet, och
då går afdunstningen långsamt; den mindre
ytan gör det icke, der fortgår derför
afdunstningen raskare. Vi hafva upptagit denna
fråga, för att få tillfälle påpeka, huru två
påståenden, hvilka synas stå i strid med
hvarandra, kunna förenas, om man blott noga
fasthåller, att hvarje påstående blott får gälla,
så långt det gifvit sig ut för att gälla.
En gifven vattenmassa afdunstar fortare,
om den utbredes på en stor yta, än om den
hoptränges på en liten, under förutsättning
att luften vid båda tillfällena är lika
beskaffad med afseende på sin fuktighetsgrad m. m.
Dieulafait’s och Salles’ undersökningar åter
säga, vi upprepa det ännu en gång: att en
liten vattenyta afdunstar mer än en lika stor
del af en stor yta.
463. Hvad är orsaken till, att man erfar
en känsla af kyla i fingret, om man först
vätt det och sedan håller det i luften?
Emedan vattnet afdunstar hastigt och
tager det erforderliga värmet från fingret. Är
det lugnt, kännes kylan i hela fingret, blåser
det, går afdunstningen fortast på den sidan,
hvarifrån vinden kommer, hvilken sida derför
mest afkyles. Man brukar också genom att
väta ett finger och hålla det upp i luften
afgöra, hvilken vind som blåser för tillfället.
464. Hvarför hålla sig fisk, grönsaker
m. m. längre friska, om man öfvertäcker
dem med ett vått skynke?
Emedan luften under skynket bibehåller
sig fuktig och sval. Allt värme, som strålar
mot skynket, upptages eller bindes af det
afdunstande vattnet.
465. Hvarför får man lätt snufva och
hosta i mycket fuktig luft?
Emedan fuktig luft kyler mer än torr,
på den grund att kroppens värme lättare
bortledes genom vattengas än genom
fullkomligt torr luft. Dessutom frodas i fuktig luft
en mängd bakterier, som genom
andningsprocessen inkomma i näsan och luftstrupen, der
de förorsaka inflammation i slemhinnorna.
466. Huru är det möjligt, att is kan
bildas på grunda vattensamlingar, utan
att luften varit under fryspunkten?
Emedan, om himlen är klar och luften
torr med nordlig vind, jordytan afkyles både
genom värmeutstrålningen i rymden och till
följd af den ökade afdunstningen från den
fuktiga marken. Denna afkylning kan gå
så långt, att vattnet fryser, ehuru luften är
flere grader varm.
Enligt denna grundsats skaffar man sig
konstgjord is i Bengalen, der is annars aldrig
bildas. Under klara nätter utsättas stora
flata pannor, fyllda med vatten. För att hindra,
värmeledningen från jorden ställas skålarna,
på ett underlag af halm (en mycket dålig
värmeledare). Till morgonen är hela
vattenmassan förvandlad till en ismassa, och
afkylningen är åstadkommen genom afdunstning.
I Frankrike händer det stundom, att is bildar
sig, oaktadt luftens temperatur är 5 à 6
grader öfver noll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
