- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
253-254

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. - 658. Hvad förstås med ljusets interferens? - 659. Hvad menas med ljusets diffraktion? - IV. - 660. Huru är menniskans öga inrättadt? - 661. Huru uppkommer en synförnimmelse? - 662. Hvilka äro vilkoren för, att en skarp och tydlig bild skall uppkomma i ögat?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ljuset hvitt, d. v, s. består af de sju
regnbågsfärgerna, kunna vissa färger utsläckas,
utan att de andra dermed försvinna. Häraf
förklaras det färgspel, som ofta visar sig vid
stjernornas tindrande.

659. Hvad menas med ljusets diffraktion?

Dermed förstås en mängd ljusfenomen,
som visa sig, då ljus går förbi en skarp kant,
genom fina hål m. m. Diffraktionen
upptäcktes af Grimaldi och förklarades af Fresnel
1815.

Egentligen är diffraktionen en yttring af
interferensen, d. v. s. närbelägna ljusvågors
inverkan på hvarandra.

Om man med halfslutna ögon betraktar
en ljuslåga på några meters afstånd,
synas på ömse sidor om lågan färgade bilder
och strålar, hvilka härröra af diffraktionen.
De färgade ringar, som synas kring gaslågor
m. m., då de betraktas genom ett med imma
belagdt fönster, bero på diffraktionen. Det
vackra färgspel, som visar sig, då man
betraktar en ljuskälla genom fanet på en
gåspenna, beror äfven på diffraktionen.

Diffraktionen består deruti, att ljusstrålarna,
då de gå förbi en skarp kant eller genom ett
fint hål, böjas åt sidan, hvarigenom interferens
uppkommer. Ju mindre ljuskällan är i
omfång och ju skarpare kanten är, ju bättre
framträder fenomenet. Åtskilliga företeelser
i atmosfären bero på diffraktionen; derom mera
längre fram.

IV.



660. Huru är menniskans öga inrättadt?

Vårt öga kan, betraktadt som ett
instrument, jämföras med en fotografiapparat: den
yttre verlden afbildas på ögats botten. Ögat
är ett af vätskor fyldt klot. Genom
kristalllinsen l (fig. 123) delas ögat i två rum; det
mindre, fyldt af den s. k. vattenvätskan,
begränsas framtill af den utåt böjda
hornhinnan (b); det större rummet är fyldt af den
s. k. glaskroppen och begränsas baktill af
näthinnan (kok). På näthinnan utbreder sig
synnerven (i). Kristallinsen täckes till en
stor del af iris eller regnbågshinnan (h), som
blott lemnar ett hål i midten, pupillen, öppet
för ljusstrålarna.

illustration placeholder
Fig. 123. Vågrät genomskärning af menniskans öga.


661. Huru uppkommer en synförnimmelse?

Af hvad som är sagdt inses, att ögat
består af två skilda delar: en nervapparat
(näthinnan) som upptager ljusintrycken och
fortplantar dem till hjärnan; samt ett system
brytande medier (vattenvätskan, linsen och
glaskroppen), som ligga framom näthinnan
och förstärka ljusintrycken genom att på
näthinnan uppkasta bilder af de yttre föremålen.
Uppstode inga bilder på näthinnan, skulle vi
blott förnimma ljus, men icke se föremålen.
Är bilden af ett föremål skarp, se vi detta
tydligt; är bilden icke skarpt begränsad, se
vi föremålen otydliga.

662. Hvilka äro vilkoren för, att en
skarp och tydlig bild skall uppkomma
i ögat?


Bilden måste vara tillräckligt ljusstark och
fullkomligt skarpt begränsad samt falla på
näthinnan. För ernående af den första
fordran behöfs blott, att tillräckligt med ljus
kommer in i ögat. Fordran på tydlighet
uppfylles, om alla ljusstrålar, som utgå från en
punkt af föremålet, genom linsen förenas till
en punkt af bilden. Är t. ex. det föremål
som betraktas pilen AB (fig. 124), så brytas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free