Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 359-360 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 818. Huru är ett Daniells element inrättadt? - 819. Huru är Bunsens element inrättadt? - 820. Huru är ett kromsyre-element inrättadt? - 821. Huru är Radiguets element inrättadt?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med kopparremsor, i hvilka ledningstrådarna
kunna fästas. Den elektriska strömmen går
i elementet från zink genom vätskorna och
den porösa lerväggen till koppar samt utom
elementet från koppar till zink, så att kopparn
blir den positiva polen.

Daniells element har undergått flere
förändringar, men metallerna och vätskorna äro
alltid desamma. Vi nämde att zinken kunde
ställas antingen i svafvelsyrehaltigt vatten
(hvilket är det vanligaste) eller ock i en
lösning af zinksulfat. Elementets verkan blir
i båda fallen ungefär densamma, ty efter en
tids bruk har det svafvelsyrliga vattnet
förvandlats till zinksulfat.

Polarisationen upphäfves i Daniells
element derigenom, att kopparsulfatet
sönderdelas, och koppar »utfälles» på
kopparcylindern, medan syret angriper zinken och med
svafvelsyran bildar zinksulfat. Något väte
kommer sålunda aldrig att afsätta sig på
kopparn.

819. Huru är Bunsens element inrättadt?

Fig. 198. Bunsens element.

Ett af de starkaste och mest använda
element är det af kemisten Bunsen
konstruerade. Zink och kol äro här metallerna,
svafvelsyrehaltigt vatten och koncentrerad
salpetersyra vätskorna. Zinken ställes i
svafvelsyran, kolet i salpetersyran, och vätskorna
äro äfven här skilda medels ett poröst
lerkärl. Fig. 198 visar utseendet af ett Bunsens
element. A är ett glaskärl fyldt med
utspädd svafvelsyra, Z är zinkcylindern, P den
porösa lercylindern, fylld med salpetersyra,
C en kolskifva, vid hvilken är fäst en
klämskruf, hvari ledningstråden kan insättas.
Kolet är för ändamålet särskildt beredt enligt
en metod, som Bunsen angifvit, och utgöres
af pulveriserad koks och stenkol, som hårdt
sammanpressas och glödgas. För att få
massan mindre porös och derigenom bättre
ledande för elektriciteten, doppas den i sirap
och underkastas ny glödgning utan
lufttillträde. Kolet, på detta sätt behandladt, blir
utomordentligt hårdt och nästan likt en
metall. Kolet är den positiva polen i elementet.

I detta element upphäfves polarisationen
derigenom, att vätet, som skulle lägga sig på
kolet, syrsättes af salpetersyran till vatten.
Salpetersyran sönderdelas dervid under
bildandet af en »lägre» syrsättningsgrad,
salpetersyrlighet, som är en för helsan skadlig
gas. Man kan derför ej använda detta
element till större staplar i rum, der man skall
vistas, utan måste uppställa dem på vinden
eller i ett särskildt rum.

820. Huru är ett kromsyre-element inrättadt?

Detta element är ett exempel på s. k.
konstanta element med samma vätska kring
båda metallerna. En lösning af surt
kromsyradt kali i vatten blandas med svafvelsyra,
och i denna vätska ställas en zink- och en
kolplatta. Polarisationen upphäfves här
genom uppkomsten af kromsyra, som är ett
kraftigt »oxidationsmedel», d. v. s. lätt
lemnar ifrån sig syre, som förenar sig med vätet
till vatten. Proportionerna äro enligt Bunsen,
92 gram surt kromsyradt kali, 93.5 k.cm.
koncentrerad svafvelsyra och 900 k.cm.
vatten. Elementet är ganska starkt i början
(lika med 2 Daniells element ungefär), men
förlorar snart i styrka. Då det ej användes,
drages zinken upp ur vätskan, hvarigenom
zink inbesparas, och elementets styrka ej så
snart försvagas. För sin snygghet användes
detta element ganska mycket vid
föreläsningar och kortare försök, i synnerhet i den
form det fått af Grenet (se fig. 199).

821. Huru är Radiguets element inrättadt?

Detta element, som vunnit en vidsträckt
användning i Frankrike, är ett
kromsyre-element, ehuru den porösa mellanväggen
bibehållits. En smal cylinder af koppar är ställd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>