- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
447-448

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 954. Hvad förstås med en anemometer? - 955. Hvad är orsaken till vindarna? - 956. Hvarpå bero ändringarna i lufttrycket? - 957. Huru uppstå land- och sjövind? - 958. Hvarför uppvärmas landet och hafvet olika? - 959. Hvad förstås med passadvindarna? - 960. Hvad förstås med stilla bältet? - 961. Hvarför ligger det stilla bältet ej midt öfver eqvatorn?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttersidan. Hela anordningen sättes derför af
vinden i rotation, och anemometerns
rotationshastighet observeras förmedels s. k.
»sifferhjul», som sättas i rörelse från axeln B.
Genom en särskild undersökning är förut utrönt,
huru många meter luft som passerat
anemometern för en gifven rotationshastighet hos
korset.

955. Hvad är orsaken till vindarna?

Lufttryckets olikhet på olika ställen.
Luften rör sig från en ort med högt lufttryck
till en ort med lågt lufttryck.

956. Hvarpå bero ändringarna i lufttrycket?

På förändringar i luftens temperatur och
fuktighet. Är luften på två orter olika varm,
så stiger den varmare luften uppåt, medan
den kallare och derför tyngre luften strömmar
till, för att fylla ut den uppkomna
luftförtunningen. En temperaturskilnad mellan två
orter ger derför upphof till två vindar, en
som rör sig från det kallare stället till det
varmare långs jordytan, och en varmare
luftström som rör sig högre upp i motsatt led.

Vattenångan väger endast 5/8 af hvad
en lika stor volym torr luft väger under
samma förhållanden. Om derför luften på
en ort är betydligt fuktig, är den således
lättare än luften omkring, och till följd häraf
måste den fuktiga luften stiga uppåt och ge
upphof till vindar.

957. Huru uppstå land- och sjövind?

Vid de flesta kuster kan man iakttaga
en synnerligen regelbunden vexling i
vindförhållandena. På morgonen börjar en svag
vind blåsa från sjön in mot landet. Denna
vind tilltager i styrka fram på dagen, tills
den mot aftonen mojnar af. Under natten
blåser vinden från land, hvilken vind fortfar
till morgonen. Orsaken till dessa vindar är
ganska tydlig. Under dagens lopp
uppvärmes landet mycket starkare än vattnet, till
följd hvaraf luften öfver land blir varmare
än öfver sjön. Den tyngre sjöluften rör sig
derför in mot land, för att ersätta den
uppstigande luftströmmen. Under natten är
förhållandet omvändt. Landet utstrålar mer
värme än hafvet och afkyles således mer.
Luften öfver land är då den kallare och rör
sig ut mot sjön.

958. Hvarför uppvärmas landet och hafvet olika?

Vattnet har en mindre absorptionsförmåga
för värme än marken. Dessutom behöfver
en viss vigt vatten betydligt mer värme för
att upphettas 1° än hvad samma vigt af den
fasta jordskorpan behöfver. En del af det
vattnet tillförda värmet åtgår dessutom för
afdunstningen.

Att landet under natten fortare förlorar
sitt värme än vattnet beror derpå, att
vattnet är en dåligare värmeledare än den fasta
jordskorpan samt att vattnet under dagens
lopp magasinerat mer värme hos sig än
landet. Skrofligheterna på marken bidraga ock
att påskynda utstrålningen.

959. Hvad förstås med passadvindarna?

Dermed förstås de vindar, som på
Atlantiska och Stilla hafven på båda sidorna
om eqvatorn till ungefär 30° latitud alltid
blåsa i samma riktning. På norra halfklotet
blåser passaden såsom NO-vind, på södra
halfklotet såsom SO-vind. Ju närmare man
kommer eqvatorn, ju mer vrida sig
passadvindarna till att blifva nästan östliga.

960. Hvad förstås med stilla bältet?

Några breddgrader norr om eqvatorn, der
de båda passaderna mötas, sammansätta sig
dessa båda vindar till rätt östlig vind. Men
denna upphäfves alldeles af den uppstigande
luftströmmen, som förorsakas af jordytans
uppvärmning. Derigenom uppkommer ett
bälte, ungefär 5° bredt och beläget mellan
2° och 8° nordlig latitud, der ingen passad
blåser. Detta kallas det stilla bältet och är
särskildt utmärkt för de häftiga oväder, som
nästan dagligen der inträffa.

961. Hvarför ligger det stilla bältet ej
midt öfver eqvatorn?


Detta måste tydligen bero på fördelningen
mellan land och vatten. Norr om eqvatorn
befinna sig stora kontinenter, som betydligt
upphettas af solstrålarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free