Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 962. Hvad är orsaken till passadvindarna? - 963. Hvad är orsaken till riktningen hos passadvinden? - 964. Hvad förstås med Monsun? - 965. Hvad förstås med Samum? - 966. Hvad förstås med Sirroccovinden? - 967. Hvad förstås med ventilation?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
962. Hvad är orsaken till passadvindarna?
Den starka upphettningen af luften vid
eqvatorn förorsakar, att luften derstädes
stiger i höjden. Kallare luft tillströmmar då
från de tempererade zonerna långs jordytan
för att ersätta den bortgående luften. På
norra halfklotet blåser derför vinden från
norr, ehuru den af skäl, som strax skola
nämnas, drager sig till nordost. Den
upphettade luften flyter naturligtvis mot polerna,
men ju längre den kommer, ju mer afkyles
den och ju mer sjunker den mot jorden. I
atmosfären försiggår derför ett ständigt kretslopp;
varm luft stiger upp vid eqvatorn, rör sig i
de öfre luftlagren mot polerna under det den
samtidigt- sänker sig till marken och flyter
sedan tillbaka mot eqvatorn.
963. Hvad är orsaken till riktningen
hos passadvinden?
Atmosfären deltager i jordens rotation från
vester åt öster. Ju närmare polen en punkt
befinner sig, ju långsammare rör den sig åt
öster, ty ju mindre är den cirkel, punkten
skall beskrifva på 24 timmar. En luftmassa,
som från högre breddgrader flyter mot söder,
träffar trakter, hvars hastighet åt öster är
större än luftmassans egna rörelse i samma
led. För en punkt på jordytan skall detta
tydligen bli detsamma, som om en vind blåste
rätt från öster. Denna skenbara rörelse från
öster »sammansätter» sig med luftens rörelse
mot eqvatorn till en vind från NO på norra
halfklotet och från SO på det södra.
964. Hvad förstås med Monsun?
Dermed förstås egentligen den vind, som
på Indiska hafvet blåser från SV under
månaderna April—Oktober, under
Oktober—April från NO. Numera användes namnet
Monsun på alla sådana vindar, som blåsa
med en viss regelbundenhet i närheten af
stora kontinenter och ändra sin riktning med
årstiden.
Monsunen i Indiska hafvet beror på den
stora asiatiska kontinentens upphettning under
sommaren och afkylning under vintern.
Monsunerna äro således ett slags land- och sjövindar.
965. Hvad förstås med Samum?
Dermed menas de heta, hvirflande vindar,
som stundom blåsa i Afrikas och vestra Asiens
sandöknar. Under den varma årstiden
uppvärmes marken i dessa trakter alldeles otroligt
(ända till 90° C). Till följd häraf upphettas
luften i motsvarande grad. Luften strömmar
derför till från alla sidor, hvarigenom hvirflar
uppstå, som af den för tillfället rådande
vinden föras fram öfver öknen. Temperaturen
höjes, under det Samum blåser, af de massor
het sand som hvirflar upp, så att den för
lefvande varelser blir nästan outhärdlig. Uti
Egypten kallas denna vind Khamsin.
966. Hvad förstås med Sirroccovinden?
Den heta vind som blåser i trakterna
kring Medelhafvet och som kommit från
Sahara-öknen. Sirroccon kan vara än torr än
fuktig, beroende på öfver hvilka trakter den
gått, men alltid är den qväfvande het och
förödande för all växtlighet. Den sträcker
sig stundom ända bort till trakterna af Svarta
och Kaspiska hafven. Äfven Föhn-vinden i
Schweiz anses leda sitt ursprung från Sirroccovinden.
967. Hvad förstås med ventilation?
Dermed förstås bortförandet af skämd
luft och dennas ersättande med frisk i rum
och samlingslokaler. All ventilation grundar
sig på luftens rörelse i rummet, hvilken kan
åstadkommas dels genom olikheten i
temperaturen ute i fria luften och inne i rummet
dels genom rent mekaniska medel.
Åstadkommes tryckskilnaden utan vårt åtgörande,
kallar man det för naturlig ventilation, i
annat fall för konstgjord.
Den naturliga ventilationen försiggår
genom själfva väggarna, fönsterspringor o. s. v.
och förorsakas dels af temperaturskilnaden
ute och inne dels af blåsten. Stundom är
det rätt svårt att uppdraga en bestämd
skilnad mellan de båda slagen af ventilation.
Konstgjord ventilation består uti, att antingen
utsuga den skämda luften och låta
atmosfärstrycket pressa in ny, frisk luft i rummet,
eller ock deruti att frisk luft pressas in i
rummet, då den skämda på samma gång
drifves ut. Luftvexlingen genom eldning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
