Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kim 32 105
uppgift, skulle besöka några småkonungar, som anhållit
om hans hjälp.
»Vi skola vandra i aftonens svalka, min chela», sade
laman. »Denne doktor, som är så förfaren i läkekonst
och artighet, säger att folket bland de lägre bergen
är fromt och frikostigt och i stort behov av
undervisning. Inom kort — så säger hakim — få vi känna
svalka och barrdoft.»
»Tänker ni begiva er till bergen ? Och på Kuluvägen ?
O, ni trefalt lyckliga!» skrek den gamla damen. »Om
jag icke hade så mycket att styra med här, skulle
jag taga min bärstol och — men nej, det vore ju
oblygt, och mitt rykte skulle vara förstört för alltid.
Ack, jag känner till den vägen — vartenda fjät därav.
Ni skola finna barmhärtighet överallt. Jag skall ge
befallning om att man lagar i ordning matsäck åt er.
Vill ni inte att en av mina tjänare skall följa er till
vägs? Jaså, inte det! Men då skall jag åtminstone
ställa om en god matsäck åt er.»
»Vilken kvinna är icke sahiban!» utbrast den
vitskäggige Ooryan, då det blev liv och rörelse i
köksdepartementet. »Hon glömmer aldrig en vän, men har
heller aldrig glömt en fiende. Och hennes matlagning
— ha!» Och han gned sin tunna mage.
Och hon lagade i ordning kakor och sötsaker och
kall fågel, stuvad med ris och plommon — en börda
så stor, att Kim var lastad som en mulåsna.
»Jag är gammal och onyttig», sade hon. »Ingen
älskar eller vördar mig numera, men få kunna
jämföras med mig, då jag anropar gudarne och sysslar
med mina pannor. Kom snart tillbaka, o, ni män av
god vilja! Du, Helige man, och hans lärjunge, glöm
inte bort en gammal kvinna! Ert rum står alltid i
ordning... Se till, att kvinnorna inte följa din chela
alltför öppet. . . Jag känner kvinnorna i Kulu. Och
akta dig, o chcla, att den Helige inte rymmer sin väg
20 — Kipling, Kim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
