Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte i fält med en Moskvabekant. Ur furst Nechljudovs kaukasiska dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOSACKERNA
375
för mig, de skickade mig varken på bevakning eller övningar.
Jag skulle inte ha kunnat stå ut med det. Men moraliskt led
jag ohyggligt. Och det värsta var att jag inte såg någon utväg
ur mitt läge. Jag skrev till min farbror och bönföll honom att
utverka min transport till det här regementet, som åtminstone
är ute i fält, och jag tänkte att Pavel Dmitrievitj, qui est le fils
de 1’intendant de mon père, skulle kunna vara mig till någon
nytta. Farbror gjorde vad jag bad om, och jag blev förflyttad.
Ovanpå det förra regementet föreföll mig det här som en
samling kammarherrar. Dessutom var Pavel Dmitrievitj här, han
visste vem jag var, och jag blev utmärkt väl mottagen. Jag
hade ju haft min farbror — Guskov, Vous savez ■—■ till
förespråkare. . . Men jag märkte att med de där människorna,
obildade och outvecklade. . . de förmår inte akta en person och visa
honom de yttre tecknen på aktning, om inte rikedomens och
bördens gloria omger honom — jag märkte att småningom, när
de såg att jag var fattig, deras uppträdande mot mig blev mer
och mer nonchalant, de visade mig nästan förakt. Det är
förskräckligt, men det är rena sanningen.
Här har jag varit med i bataljer, jag har kämpat, ön m’a vu
au feu, fortsatte han, men när skall detta få ett slut? Aldrig
tror jag, men mina krafter och min energi börjar bli uttömda.
Dessutom hade jag gjort mig sådana stora föreställningar om
kriget, la vie de camp, men alltsammans är ju så annorlunda
än jag tänkte mig. Otvättad, i soldatpäls och soldatstövlar får
man ge sig ut på bevakning och ligga hela natten i någon skreva
med en eller annan Antonov, som skickats ut som soldat för
dryckenskaps skull, och i vilken minut som helst kan man själv
eller Antonov bli nedskjuten från något bakhåll. Här är inte
fråga om tapperhet — det är något förskräckligt. C’est affreux,
5a tue.
— Ja, men ni kan ju bli befordrad till underofficer nu efter
fälttåget och nästa år till fänrik, sade jag.
— Ja, det är ju sant, jag har blivit lovad det, men om
ytterligare två år och kanske inte ens då. Men sådana två år — folk
skulle bara veta! Tänk er ett liv ihop med Pavel Dmitrievitj:
kortspel, plumpa skämt, superi. Ni vill säga något som ligger
er på hjärtat, men ni blir inte förstådd och kanske utskrattad,
man talar med er inte för att delge er sina tankar utan for att
om möjligt komma er att blamera er. Och allting så tarvligt
och rått och vidrigt och alltid känner ni att ni är en subaltern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
