- Project Runeberg -  Kunskapslära /
28

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

Slutligen några ord om kunskapslärans förhållande till
metafysiken. Detta är att betrakta som afgjordt. Ty antingen anser
man att metafysik som vetenskap är omöjlig eller ock att den är
möjlig, men i hvilketdera fallet kommer kunskapsläran att intaga
ställningen af den principiella /orundersökning, genom hvilken
nämda omtvistade disciplin negeras, resp. affirmeras.

Nekas metafysikens möjlighet kommer den egentliga
teoretiska filosofien att idet stora hela sammanfalla med kunskapslära1;
anser man däremot metafysiken vara en möjlig och existensberättigad
vetenskap, så måste man låta den följa efter kunskapsläran och
blifva s. k. kritisk metafysik. Denna är ock den efter Kants
inlägg nära nog allmänt erkända ordningen mellan de båda
disciplinerna, en ordning, som icke rubbats genom en Hegels och en Lotzes
försök att affärda kunskapsläran. Säkerligen är ingen vetenskaplig
metafysiker i våra dagar benägen att försöka sig med metafysisk
spekulation utan att förut hafva gjort sig reda för de
kunskapsresurser, hvilka stå honom till buds, och öfvervägt den grad af
giltighet och sanningskapacitet, som det mänskliga tänkandet
öfverhufvud kan anses besitta. Alltså metafysik på grundvalen af
kunskapslära. Ett annat förfarande kunde med skäl stämplas som
"systemdiktning" och "begreppsromantik"2.

Är följaktligen kunskapsläran af grundläggande betydelse för
den kritiska metafysiken, hvilken, om nu metafysik är möjlig, utgör
den enda sanna formen däraf, så måste å andra sidan metafysiken
blifva af betydelse för kunskapsläran. Den måste till en viss grad
värka retroaktivt. Ty omöjliggör den kunskapsteoretiska
förundersökningen värkligen icke en öfvergång till " die Welt der Dinge an
sich" eller "väsendenas värld", så mäste kunskapen, sedd i
metafysisk belysning, komma att te sig som en funktion af det
mänskliga subjektet i dettas sammanhang med själfva "den sanna
värkligheten". Och tilläfventyrs kan en dylik betraktelse värka
uppklarande på mer än en mörk punkt i kunskapsläran. Obestridligt är,
att kunskapsprocessen icke är förklarlig uteslutande ur och genom
sig själf; den måste då leda öfver till objektiva förutsättningar och
ytterst till metafysik. Detta förhållande blifva vi i tillfälle att i
ett annat samband närmare klargöra. Här endast detta:
kunskapsläran blir i egenskap af förundersökning i förhållande till
metafysiken afgörande för dennas vara eller icke vara; och om
man med rätt kan häfda metafysikens existens, så är det sannolikt,
att densamma kommer att återvärka på kunskapsläran.

1 Jfr s. 4, 5. samt Kap. XXI,

2 Langes uttryck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free