- Project Runeberg -  Kunskapslära /
29

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Kap. I. Till karaktäristiken af kunskapsläran. Dennas uppgift, definition och indelning - Kunskapslärans ställning i vetenskapernas system samt förhållande till närstående discipliner. Dess vetenskapliga betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

Kunskapslära ocli metafysik: Külpe, Einl., S. 40, Volkelt, Erf. u.
Denk., S. 9, 11, 433, Wundt, Logik, I, 8. 7, Rehmke, Walirn. u. Begr.,
S. 40, Liebmann, se s. 5; jfr ock Anal. d. Wirkl., S. 351. —•

Den vetenskapliga betydelse, som tillkommer kunskapsläran
därigenom att den som anfördt grundlägger skilnaden mellan
empiriska och filosofiska discipliner, är dess så att säga
vetenskapssystematiska. Men denna är icke dess enda. „Inom den högre
bildningens område finnes säkerligen ingen uppgift, som är
jämbördig med försöket att tränga in i kunskapens natur, väsen och
gränser1." Det ligger väl någon öfverdrift i detta yttrande, men
obestridligt är, att kunskapsläran är ägnad att föra vetenskapen i
det hela till en intensiv själfreflektion, som till sist måste komma
denna att röja dess sannskyldiga väsen. Det ligger alltjämt ett
betydelsefullt observandum i Kants tanke om den vetenskapliga
värk-samhetens benägenhet för "dogmatism". Men så länge all dylik
icke är öfvervunnen kvarstår alltjämt en rest af intellektuelt
själf-bedrägeri. Den anda af kritik och revisionism, som innebor i och
utgår från kunskapsläran leder dock steg för steg till en motsvarande
genomförd vetenskapernas kriticism (Kant)2. Denna i sin ordning
innebär att det mänskliga tänkandet blir alltmer medvetet om hvad
kunskap och vetenskap egentligen äro och hvilka frukter de bjuda
människan. Men därigenom förändras ock till en viss grad dennas
ställning till värkligheten själf, och just kunskapslärans betydelse ur
denna synpunkt vilja vi här framhålla. Likväl är anmärkningsvärdt
att den icke mera än som skett bringat allt hvad världsåsikter heter in
i en enda och gemensam strömfåra. För somliga öppnar kunskapslära
alltjämt perspektiv, under det den för andra stänger sådana. Åter
må Kants namn nämnas. "Ich niusste das Wissen aufheben, um
zum Glauben Platz zu bekommen" äro hans ord3. Enligt det
hithörande uppfattningssättet är det just den kunskapsteoretiska
kriticismen, som, i motsats till det "dogmatiska" anti-religiösa
vetandet, håller rymderna öppna för den religiösa trosidealismen

1 Norström, Den religiösa kunskapen, s. 24.

2 Ett färskt och pä samma gång slående exempel på, huru den
kunskapsteoretiska reflektionen kan värka radikalt omgestaltande på uppfattningen äfven inom
specialvetenskapernas område, erbjuder Vekwokns skrift Naturwissenschaft und
Weltanschauung (2:e Aufl. 1904). Den i synnerhet genom sitt stora arbete Allgemeine
Physiologie bekante biologen låter nämligen sin naturuppfattning löpa ut i en extrem
"psykomonism", enligt hvilken hela den kroppsliga värkligheten icke skall vara något
annat än "eine bestimmte Kombination von Empfindungen", en åsigt, genom hvilken
Verworn för öfrigt kommer att stå Mach nära. V. redogör för sin kunskapsteoretiska
utvecklingsgång i förstnämda afh. s. 47 (där Mach äfven åberopas).

3 K. d. r. V., S. 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free