Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
medvetandet i dess oförmedlade egenrealitet1. Medvetandet blir då
ock just det och sådant, som det är för medvetenhet. Och detta
omedelbara, i och med förnimmandet gifna medvetande, resp.
själf-medvetande, är kunskapslärans på samma gång yttersta fundament
och öfversta princip.
Härmed är då det kunskapsteoretiska medvetandet klarstäldt.
I sin allmänna form är detta bestämbart som själfva uppfattningen
af de (vare sig yttre eller inre, omedelbart gifna eller transscendenta)
föremål och förhållanden, som värkligheten innehåller, och
själfmed-vetandet är endast ett specialfall häraf. Det senare är dock en i
viss mening konstlad form af medvetande. Sitt naturliga lif lefver
detta i uppfattningen af de föremål, hvilka äro liksom motstälda
detsamma — föremålen må i öfrigt vara hvad som hälst —, under det
särskildt de mera abstrakta formerna af själfmedvetande i regeln torde
vara förbundna med en olustkänsla af ansträngande inåtvändhet. —
Kunskapslärans utgångsmedvetande — om uttrycket tillåtes —
är som anfördt icke det s. k. rena medvetandet. Det omedelbart gifna
medvetandet är medvetandet såsom ett bestämdt förnimmande; det
rena medvetandet däremot är ett genom abstraktion vunnet
tankeföremål.
Af hvilken betydelse är då detta senare? Åtminstone af en
tvåfaldig: det har dels en logisk, dels en saklig sida.
1 "Im Selbstbewusstsein und nur in ihm ist das Denkende und das Gedachte
realiter, der Sache nach eins, d. h. das Sein dieses Gedachten ist dasselbige mit dem
des es Denkenden. Das Ich, dessen ich als des meinigen mir bewusst bin, das
ich als das meinige denke (vorstelle), dessen Sein ist nicht ein andres als
das Sein den es Denkenden (Vorstellenden); dadurch ja ist das Selbstbewusstsein
das, was es ist. Wer dies Verhalten nur als unvermeidliche Täuchung zugibt,
muss eben doch auf diesen ’Schein’ alles gründen." Neudeckee, Das
Grundproblem der Erkenntnisstheorie, S. 41. Till själfmedvetandets begrepp notera vi för
öfrigt: Lange, Logische Studien, S. 138, Liebmann, Gedanken u. Thatsachen, Bd 1,
S. 455 ff, Schüppe, Gründl-., S. 16: "möchte das Sichseinerbewusstsein noch so viel
Dunkelheiten und Schwierigkeiten in sich haben, sie können alle zusammen die
That-sächlichkeit derselben nicht zweifelhaft machen." "Und Bewusstsein schliesst es seinem
Begriffe nach in sich und kann ohne dieses überhaupt nicht gedacht werden, so wenig
wie Peripherie ohne Mittelpunkt." Schubert-Soldeen, Über Transcendenz, S. 84: "die
Reflexion auf den Process, der die Vergangenheit [der Bewusstseindata] mit der
Gegenwart verbindet ist das Selbstbewusstsein." Leclaib, Beiträge, S. 35: "Das Erkennen
vermag, wie es am deutlichsten beim Ichbewusstsein hervortritt, sich mit seiner Spitze
auf sich selbst umzubiegen, sich selbst... zu seinem Objecte zu erheben."
Windel-band, Gewissh. d. Erk., S. 86. Riehl, Kritic., II: Th. 2, S. 41—42. Natobp, Einl.,
S. 12. I likhet med Schuppe betonar Natorp, att medvetande inbegriper
själfmedvetande. "Ohne die reflexive Beziehung auf das, was wir Ich nennen, hat das
Bewusstsein keine angebbahre Bedeutung mehr, Bewusst-sein heisst Sich-bewusst-sein." Detta
påstående synes oss dock ej fullt exakt. Kants s. 42, 58 anf. ord uttrycka saken riktigare.
üebebweg, Logik, S. 102, 104; till själfmedvetenhetsbegreppets historik, ibid. 105 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
