Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Om den logisk-kunskapsteoretiska betydelsen af det enkla: Avenarius,
Phil., S. 63: Den analytiska fortgången till det enkla medför »ausser
dem Gefühl des Begreifens noch nach zwei Seiten intellektuelle
Erleichterungen». Dels afslutar det enkla »den Process der Zerlegung», dels är
det enkla det i sig oföränderliga, på grund hvaraf enkelhetsföreställningarna
»die Forderung einer immer weiteren inhaltlichen Veränderlichkeit des
Seienden beruhigen». Erdmann, Logik, I, S. 78 ff. Wundt, System, S.
230. Volkmann, Erk.-theor. Grundziige d. Naturw., S. 73, 91. Norström,
Hvad är sanning?, s. 32. Boström-Sahlins uppfattn. är angifven s. 118.
Jfr ock Sahlins Grundf. i logik., II, s. 16 ff., 18: för full klarhets och
tydlighets vinnande måste tänkandet ytterst gå tillbaka till det enkla.
_Vill man beteckna det enkla som det själfklara, så är denna
benämning så tillvida berättigad, som det själfklara bokstafligen
utgör det i och genom sig själft klara, visserligen icke ur genetisk
synpunkt, alldenstund det förutsätter analys och abstraktion, men i
och för sig betraktadt; och äfven det enkla måste vara det i
och genom sig själft fattliga och klara. Dock är denna terminologi
kanske icke i full öfverensstämmelse med språkbruket, enär
föreställningen om logisk nödvändighet gerna torde knyta sig till
uttrycket det själfklara. Den nödvändighet, som utmärker det enkla,
är dock af rent faktisk beskaffenhet. Det själfklara i förevarande
bemärkelse är icke häller identiskt med det axiomatiska. Axiom
äro mer eller mindre enkla och evidenta satser. Men det enkla
måste fattas och begripas genoin en enda intuitionsakt.
Om själfklarhet: Sahlin, Om logikens uppgift, s. 13 ff.; se ock den
s. 118 cit. afh.
Nu begriper vidare det mänskliga förståndet det sammansatta
genom dess motsats, det enkla. Är det senare ur kunskapsteoretisk
synpunkt en produkt af analys och abstraktion, är däremot det sammansatta
en funktion af syntes och determination1. Vid sistnämda
operationer går det enkla dock icke under, utan den inträngande och
full-gångna begreppsuppfattningen utgör ett tänkande af enkla begrepp
(bestämningar), ehuru samtänkta till ett helt — det är
helhetsupp-fattning på grundvalen af enkelhetsuppfattning. Men oftast
fullföljer tänkandet icke sin analys så till botten, att det framtränger
till själfva de logiska urbeståndsdelarna; i regeln fattar det i stället
föremålen medels ouppdelade, mer eller mindre komplexa
förnimmelser. Begreppen såsom sådana äro därför vanligen sammansatta,
men begreppens bestämningar reducera sig ytterst till ett system af rent
enkla och intuitiva tankeföremål. Då man tänker t. ex. begreppet
zoologi kan närmast endast det, som ligger i själfva ordet " djurlära",
1 eller "superposition" såsom Volkmann, Erk.-theor. Grundzüge d. Naturw.,
S. 69, uttrycker förhållandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
