- Project Runeberg -  Kunskapslära /
200

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - I. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenhetens kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

af det genom sin egen gräns mer eller mindre skarpt markerade
rums- och kvalitetsbestämda hela, som framträder för det
varse-blifvande medvetandet och bildar varseblifningsföremålet par
préférence. Men detta sammanfaller visst icke med den fullständiga
uppfattningen af det yttre föremålet, utan utgör i själfva värket en
abstraktion. Tinget kan nämligen ses ur allehanda andra
synpunkter med ty åtföljande nya bestämningar. Men vissa af dessa
tillhöra afgjordt icke det särskilda föremålet såsom sådant, utan
framgå ur dettas förhållanden till andra ting och äro följaktligen
rèlativa. Att uppdraga en fix gräns mellan föremålets egna
och nämda relativa bestämningar torde dock vara omöjligt.
Bestämningen tid t. ex., är denna en det omedelbara föremålets
bestämning eller icke? Visserligen kan intet föremål fullständigt
förnimmas utan att föreställas existera i, resp. under en viss tid,
men i tidsuppfattningen ingår dock föreställningen om en relation,
hvilken medför, att tidsbestämdheten, enligt vår åsigt, rättast
inordnas under grundkategorien sammanhang: tid är egentligen
tidssammanhang. Dock är det ännu en sekundär kategori, hvilken bör
framhållas redan i samband med reflektionen på tingets
hufvud-bestämningar, nämligen begreppet intensitet eller grad. Hvarje
ting-, resp. sinneskvalitet är af en viss intensitet, hvilken
emellertid framträder på mera prononceradt sätt först då den blir af
en viss högre eller lägre grad. Medelvärdena, t. ex. den
sedvanliga graden af hvithet hos ett snöfält, framkallar ingen speciell
uppmärksamhetsfunktion. Men så snart detta värde öfverskrides i
någon riktning, t. ex. under en dag med strålande solsken, så
frapperar just graden (af hvithet) såsom en bestämning hos den
motsvarande kvaliteten. Och hvarje kvalitet är alltid af en viss faktisk
grad. Tinget kan följaktligen karaktäriseras som den såväl
extensivt som intensivt bestämda enhet eller helhet, hvilken utgör det
omedelbara föremålet för det sinliga medvetandets uppfattning.

Mångfald. Det enskilda föremålet är, som antydt, strängt taget
en abstraktion. För den omedelbara uppfattningen af den yttre
världen företer sig den senare som en mångfald af ting, och dessa i sin
ordning förete en mångfald af rumsformer och kvaliteter, inklusive
grader. Af lika ren fakticitet som tinget är mångfalden visserligen
icke, men dock en så fundamental form för den gifna värkligheten,
att den måste betraktas som en grundkategori. Tinguppfattningen
närmar sig en rent faktisk uppfattning i den meningen, att tänkandet
själft knapt kan sägas lägga in något utöfver det objektivt gifna.
Uppfattningen af mångfald är däremot medbetingad af den
"beziehende Thätigkeit", som i det föregående framhållits, i ty att den förut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free