Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. X. De kunskapsteoretiska kategorierna - II. De transscendenta kategorierna - A. De empiriskt-transscendenta kategorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
teten slutligen kan anses utgöras af realförhållandet mellan orsak
och värkan. Då kausalitetskategorien följaktligen ytterst återför
sig till den tillräckliga grundens tankelag tillämpad på sammanhanget
i den yttre och inre världen, så långt detta framträder i
förändringens form, är det tydligt, att kategorien gör anspråk på en
motsvarande obegränsad allmängiltighet och allmänhet. Ty
tänkandet kan icke uppgifva grundens lag, och det kan ej häller
upphöra att betrakta värkligheten ur sammanhangets synpunkt — det
vore att riktigt afskära möjligheten af hvarje systematisk
realuppfatt-ning och sänka sig till ett lägre kunskapsideal än det, som faktiskt
kan hållas uppe.
Den fortsatta analysen af kausalitetskategorien leder till ett
antal kausala bibegrepp eller rättare underbegrepp, t. ex. begreppet
energi, till hvilka vi sedan återkomma. Äfven är att framhålla att
kausaliteten specialiserar sig i ett antal grundformer närmast fysisk
(mekanisk) och psykisk kausalitet. All fysisk kausalitet är i sin
ordning likartad; åtminstone tenderar den till identitet med
mekanisk kausalitet. Mindre homogen är det andliga lifvets kausalitet.
Denna är nämligen dels en det individuella själslifvets
orsaksordning, dels en det öfver-individuella andliga lifvets. Därtill har
man att ej förglömma den psykofysiska formen af kausalitet. —
Härmed äro de transscendenta kategorier angifna, hvilka
motsvara erfarenhetskategorierna. Men det är alldeles icke afgjordt,
att en fullständig motsvarighet skall bestå mellan de båda
kategorisystemen. En dylik kongruens äger ej häller rum. Ty är
erfarenheten tänkandet öfverlägsen med hänsyn till innehållsrikedom, så
är tänkandet erfarenheten öfverlägset i den meningen, att det
öfver-griper densamma och fordrar mera af formell fulländring än
erfarenheten kan prestera.
Detta gäller särskildt med hänsyn till den tänkandets
exten-siva syftning, hvilken röjer sig i dess kraf på värklighetens
helhet. Erfarenhetsföremålet bildar visserligen ett helt så tillvida,
att det utgör ett inom sig relativt slutet inbegrepp. Det
konstituerar för såvidt ett ändligt helt, och erfarenhetsvärlden omfattar,
i samma mån den är utskiftad i diskreta delar, ett system af dylika
finita helheter. Men det hela blir icke det hela i fullaste
bemärkelse förr än det vidgats till allomfattande helhet. Detta
sistnämda hela är naturligtvis ingen erfarenhetskategori, ehuru det har
sin förebildning i den relativa helhet, som erfarenheten erbjuder.
Den transscendenta kategorien helhet innebär allhet. Dock
är det icke den sidan af saken, hvilken här är den principielt
vigtiga, utan fastmer frågan, huruvida icke jämväl det all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
