- Project Runeberg -  Kunskapslära /
303

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

303

a.) Närmast ur genetisk. Det är obestridligt, att den gifna
värkligheten företer förändring. Att den i något hänseende utgör
en föreställningsvärld är ock otvifvelaktigt. Nu är det
visserligen icke a priori otänkbart att jaget kunde äga ett ursprungligt,
rent immanent föreställningsinnehåll, hvilket tedde sig för
medvetandet som en omedelbart gifven realitet, en "fenomenvärld".
Men variabiliteten hos det faktiskt gifna, uppkomsten och
förändringen af de företeelser, som möta inom det yttre och inre
erfarenhetsområdet, dessa sakförhållanden kunna icke återföras
uteslutande till jaget utan att man på samma gång tillmäter det en
underbar förmåga af själfvärksamhet och produktivitet, som det
dock icke kan anses äga. Utgående från förutsättningen att
värkligheten är bestämd af ett genomgående realsammanhang,
hvilket den mänskliga kunskapsförmågan tyder i enlighet med lagen
om tillräcklig grund och följd, måste vi söka insätta framhållna
variabilitet i dess realsammanhang och spörja efter dess värkliga
grund. Jaget själft kan icke antagas utgöra denna grund. Att det
medvetna jaget icke besitter en dylik produktiv kapacitet är väl
otvifvelaktigt, ty det kan endast laborera med redan gifna
föreställningar, vare sig det rätt och slätt förnimmer dessa eller
förarbetar dem på ett eller annat sätt. Den ponerade produktiva
förmågan måste då sökas inom det omedvetnas sfär. Att jagets totala
lif inbegriper en omedveten värksamhet är visserligen ett rimligt
antagande, men att densamma är af den angifna rena
själfvärksam-hetens art är däremot i hög grad osannolikt. Intet tyder därpå,
och hvarför skulle väl — om vi antaga en omedveten psykisk
värksamhet — detta omedvetna äga en förmåga, som det aktuella
medvetandet icke äger? Det medvetna och det omedvetna kunna
dock icke anses afgränsa sig mot hvarandra som grundskilda
psykiska områden, utan äro fastmer att betrakta som endast i
abstraktionen isärhållbara sidor hos ett och samma hela. Men just denna
reella samhörighet och enhet gifva stöd åt tanken, att då det
aktuella medvetandet icke är en själfvärksamt produktiv förmåga, så är
icke häller det omedvetna själslifvet en sådan; utan liksom det
förra opererar med gifna föreställningar, så är äfven den
omedvetna värksamheten ett skeende på grund icke af en actus purus,
utan i kraft af den supplerande faktor, som konstitueras af en
trans-subjektiv värklighet.

Så mycket giltigare synes denna tanke, som den omedvetna
psykiska värksamheten näppeligen utgör något i och för sig; den
existerar fastmer i den medvetna såsom en med denna samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free