Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XV. Omedelbart gifven värklighet contra transscendent realitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
en sak, som ägts af en död person, icke förintas i och med
ägarens död.
Att identifiera värklighet öfverhufvud och förnummen värklighet
är att stympa den förra och söka inprässa det hela i en af sina delar.
Kunskapsteoretiskt kunna vi visserligen icke intellektuelt befatta
oss med någon annan än den förnumna realiteten, men vi kunna
dock tänka det allmänna begreppet "oförnummen realitet", hvilket
alltså är en tankemöjlighet. Den icke förnumna värkligheten är
expessis verbis den icke förnumna värkligheten. Såsom föremål för
detta negativa påstående är den visserligen äfven tänkt, men just
den tänkta icke-tänktheten — här värkligheten tänkt såsom icke
förnummen — är, såvidt jag förstår, en logiskt felfri tanke, om den
ock är ytterligt skolastisk till sin uppsyn.
Jfr s. 177. Förnummen (förestäld) värklighet är icke lika med
värklighet öfverhufvud, värklighet icke = förnimmelse (föreställning), resp.
»Be-wusst-Sein»: Lange, Gesch. des Material., Bd 2, S. 542: »Das Nichtich wird
freilich zum ’Object’ für unser Denken nur dadurch, dass es in den
allgemeinen und nothwendigen Erkenntnissformen der Gattung von jedem
Einzelnen erfasst wird; allein deshalb besteht es doch nicht bloss aus diesen
Erkenntnissformen». Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 28: »Wir kommen
nie und nimmer aus unsrer individuellen Bewusstseinssphäre heraus . . .
Allein was folgt hieraus? Offenbar keineswegs, dass es keine vom
vorstellenden Subjekt unabhängige Existenz giebt, sondern nur, dass das
Subjekt sie nicht direkt auffassen, sie nicht anders als durch das
intel-tektuelle Medium seiner subjektiven Gedanken . .. denken, erkennen,
vielleicht auch nicht erkennen kann». Riehl, Kritic., II: Th. 2, S. 141 ff.
Erdmann, Logik, I, S. 81, Ueberweg, Logik, S. 96 ff. Rickert,
Gegenstand, S. 33 ff. »Solange man unter dem Begriff des Transzendenten
nur den Begriff eines Seins denkt, von dem die Bestimmung,
Bewusst-seinsinlialt zu sein, verneint wird, ist dieser Begriff ohne Widerspruch»
(ibid. 35). Grotenfelt, Die grundl. Hypothesen, S. 21: dass der Begriff
eines »unabhängig von meinem Vorstellen Daseienden» . .. schon in sich
widersprecheud ist. .. ist ein Sophisma logisch gleichwertig den
Fangschliis-sen des Altertums. Kroman, Naturerkjendelse, S. 226—227 : »Spörgsmaalet
er dette: Ere mine Forestillinger om ett objektivt x sande
Forestil-lin ger?»
Ytterligare är att framhålla att den kunskapsteoretiska
imma-nensfilosofien har en omisskännelig benägenhet att icke blifva något
mera än en exklusiv erfarenhetsanalytik. Man uppdelar det
faktiska medvetenhetsinnehållet, detta må utgöras af varseblifningar,
föreställningar eller begrepp, i allt mindre sammansatta beståndsdelar
och framtränger till sist till själfva "die Bewusstseinselemente".
Att äfven ett dylikt arbete tillhör kunskapsläran är obestridligt, och
en Schuppe m. fl. hafva onekligen inlagt ej ringa förtjänst i nu antydd
riktning. Men ensidigt och konstladt blir det att inskränka kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
