- Project Runeberg -  Kunskapslära /
400

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 1. Ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400

för olika åskådare, kan däremot den objektiva realitet, som det
ting vi kalla en tafla medinbegriper, icke vara på mera än ett enda
sätt. Det är som skulle den omedelbara kunskapen om ting eller,
med ett ord, varseblifningsuppfattningen, få afstå från den extensiva
fullkomlighet, som kan anses ligga i uppfattningens allmängiltighet,
för att komma i besittning af den sanning, som tillkommer
varse-blifvandet. Endast tänkandet kan vara allmängiltigt, och detta är
äfven det kunskapsorgan, som söker framtränga till en uppfattning
af tingens icke omedelbart förnimbara bestämningar.

Kan detta icke omedelbart uppfattliga hos tingen bli föremål
för adekvat kunskap? Frågan måste upplösas i en empirisk och
en filosofisk underfråga.

Den empiriska naturvetenskapen tenderar alltjämt till
antagandet, att de flesta af de i det föregående angifna egenskaperna,
såsom rumsbestämdhet, rörelse, tid m. fl., utgöra bestämningar,
hvilka genomgående tillkomma tingen, alltså äfven oberoende af
deras relation till den mänskliga kunskapsförmågan. Giltigheten af
detta "dogmatiska" antagande blir dock ut från sträng
sanningssynpunkt i hög grad omtvistlig. Ty de angifna bestämningarna
äro närmast intet annat än modi percipiendi; att de därjämte
skulle utgöra adekvata former för den transsubjektiva realitet,
som medbestämmer den omedelbara tinguppfattningen, är
högeligen tvifvelaktigt, ja nästan stående på gränsen till det omöjliga,
så mycket mer som rummet, denna grundförutsättning för bela
det dithörande uppfattningssättet, är en blott subjektiv
åskådning, något som Kant kan anses hafva definitivt fastslagit. Att
nämda former öfverhufvud tillmätas betydelsen af objektiva
värk-lighetsbestämningar beror till sist endast på ett maktspråk, på
en af kunskapsviljan värkstäld öfverflyttning af egenskaper, som
säkert existera endast inom ett område, nämligen erfarenhetens, till
ett annat. Denna öfverflyttning och transscendenta rekonstruktion
må nu hafva sitt fulla berättigande i kraft af andra anledningar;
ur den stränga sanningsuppfattningens synpunkt uppbäres
förfaringssättet af en skäligen svag rättsgrund. Och beträffande det
förutsatta "väsendet" hos den värklighet, som antages framträda i
de angifna formerna, erkänner naturvetenskapen själf, att den om
detta intet vet. Från kunskapsteoretisk ståndpunkt reducerar sig
alltså denna empiriska tinguppfattning till ett heterogent inbegrepp
af dels definitivt sanna, dels dogmatiskt antagna, dels så att säga
agnostiskt uteblifna bestämningar. De rena
erfarenhetsbestämningarna äro sanna, de transscendenta däremot dogmatiska och redan
af denna grund problematiska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free