- Project Runeberg -  Kunskapslära /
454

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

einstimmende Zusammenhang, in welchen wir unsere Erinnerungen zu setzen
vermögen, der uns die Garantie ihrer Wahrheit und Zuverlässigkeit giebt»
(ibid. 394). Sigwart betonar ock behöfligheten af yttre hjälpmedel, Punter
denen die Schrift obenansteht». Grung, Probl. d. Gewissh., S. 136,
147 ff. Volkelt, Erf. u. Denk., S. 58, samt hans afh. Die
Erinnerungs-gewissheit, i Zeitschr. f. Philos. u. philos. Kritik, Bd 118 (1901).
Jerusalem, Urtheilsfunktion, S. 191.

Den experimentelt åvägabragta kunskapen om själslifvet
erbjuder näppeligen någon ny kunskapsteoretisk sida. Experimentet
afser nämligen egentligen endast det psykiska fenomenets
framställande såsom observationsföremål, men själfva iakttagandet af det
samma blir icke af någon annan natur än varseblifvandets i
allmänhet. Medvetandet riktar sig på fenomenet för att så adekvat
som möjligt recipiera det och analytiskt angifva dess bestämningar.
Eller ock studeras äfven de experimentelt framkallade psykiska
fenomenen i erinringen. Hvad som redan sagts om det inre
varse-blifvandet och erinrandet gäller därför äfven om det experimentelt
underhjälpta studiet af det inre lifvets företeelser. Den inre
varse-blifningen kan vara, resp. är adekvat, därför att den endast
innehåller det motsvarande föremålets egna bestämningar, och dessa
"egna" äro just sådana, som de äro för medvetandet.
Erinrings-föreställningarna vidare kunna vara adekvata, emedan de i
lyckligt fall rätt och slätt re-realisera det prius, hvartill de
återföra sig.

Här låter sig dock en invändning göras beträffande just
erinringsföreställningarna. Huru vet man, att en dylik värkligen är
en erinringsföreställning och icke en fantasi eller en hallucination?
Denna invändning kullkastar visserligen icke den föregående
tankegångens giltighet, men den komplicerar saken genom att påkalla
ett medel att skilja reproducerade föreställningar från fantasier och
hallucinationer.

Om vi i främsta rummet omnämna just dessa, men
dessutom s. k. efterbilder och efterbildsreproduktioner, resp.
efterbilds-erinringar, så torde vi hafva uppräknat alla de föreställningar, hvilka
genom att tydas oriktigt och tagas för annat än de värkligen äro,
kunna blifva felkällor, som grumla erinringsföreställningarna,
betraktade som psykologiska kunskapskällor. Det är visst icke lätt
att uppdraga gränserna mellan dessa illusionsväckande
föreställningar och de, som förmedla värklig psykologisk kunskap. Men vissa
särskiljande kännetecken finnas. Dock endast få ord härom.

Det är karaktäristiskt för hallucinationen, jämförd med
varse-blifningen, att den icke tål kontroll från andra sinnesområden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free