Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kritisk afdelning: kunskapskritik
- Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna
- B. Den inre erfarenheten. Det individuella själslifvet och dess kategorier
- Det öfverindividuella andliga lifvet. Den objektiva anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
*
Den inre erfarenheten förmår ej öfverskrida det individuella
psykiska lifvets gränser. Men det är så långt ifrån att individens
själslif sammanfaller med det andliga lifvet i det hela (jfr s. 207 f.),
att icke ens summan af individernas inre lif sammanfaller med detta1.
Man saknar ett otvetydigt och fullt karaktäristiskt namn för
detta öfverindividuella andliga lif. Vi kunna emellertid beteckna det
med det hegelska uttrycket den objektiva anden2. Jämte
indivi-dualpsykologien, men naturligtvis icke utan samband med denna,
existerar alltså en den objektiva andens psykologi och filosofi. Denna
ande är i själfva värket ett faktum, om ock ej ett i strängaste
bemärkelse omedelbart sådant. En jämförelse med det individuella
själslifvet skulle uppdaga betydande olikheter, men äfven slående analogier.
En hufvudskilnad är att den icke inbegriper något själfständigt
medvetande. Den är således intet personligt väsen eller "andeväsen",
utan en ensemble, ett inbegrepp och sammanhang af objektivt
andligt innehåll. Det senare involverar alltså den objektiva andens data,
hvilka för öfrigt äro bestämbara som " Geisteserzeugnisse". Och liksom
inom det individuella medvetandets sfär just innehållet är det mest
omedelbart framträdande, så är äfven hos den objektiva anden dess
innehåll det obestridliga och väsentliga. Sammanfattas nu det
senare medels uttrycket idéer, så följer dock icke däraf, att dessa
endast äro af teoretisk valör. Den objektiva anden konstitueras
fastmer af allt det kulturfrämjande innehåll, af hvilken natur det
i öfrigt vara må, som det individuella och öfverindividuella
förnufts-lifvet under den historiska utvecklingens gång afsatt och alltjämt
afsätter. Den bildar alltså en objektiv totalitet af ideella värden,
kulturvärden, eller ett slags andligt universum, som på samma
gång är af normativ uppgift och betydelse.
Den objektiva anden har sitt reella fundament icke minst i
vissa det samhälleliga lifvets förhållanden och uppgifter. Dock är
1 Här står dock alltjämt en mer eller mindre extrem individualism contra den
öfverindividualism, som häfdar tillvaron af andra andliga realiteter än de individuella
själslifven. Som representant för individualismen nämna vi (dock med någon tvekan)
Sigwart, hvilken i alla händelser tenderar att anse, att "im Bewusstsein der Einzelnen
allein ist aller geistige Inhalt wirklieh". Logik, Bd 2, S. 615 ff. Jfr och Dilthey,
Einl., B. 487 ff.
3 Till begreppet ’den objektiva anden’: Wundt, System, S. 611 ff., Logik, II: II,
S. 291 ff., 489 ff., Ethik, II, 8. 54 ff. Bernheim, Lehrb. d. histor. Methode, S. 606 ff.
Rickert, Grenzen, S. 584. Jodl, Lehrb. d. Psychologie, S. 161 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0472.html
