Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 1. Substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
gorierna inom sig ett enda sammanhängande system: den ena
kategorien hänvisar på den andra.
I enlighet härmed låta sig tre moment fixeras hos hvarje
kategori, hvilka kunna betecknas som det empiriska, det spekulativa eller
konstruktiva samt det systematiska.
Med det empiriska momentet förstå vi den bestämdhet, som
röjer kategoriens sammanhang med ett visst erfarenhetsinnehåll;
med det spekulativa afse vi dess rena logicitet, kategoriens logiska
innehåll, hvilket, då det icke kan hemtas ur erfarenheten,
naturligtvis måste tillkomma genom tankekonstruktion; det systematiska
momentet slutligen utgöres af den kategoriala bestämning, hvilken
förbinder ett begrepp med andra begrepp i kategorisystemet.
Tillämpa vi nu detta på substanskategorien, så inställer sig
först frågan om dess empiriska bestämdhet. Hvilken egenskap hos
erfarenheten är det, som nödvändiggör substansbegreppets
konstruktion? Men med detta spörsmål behöfva vi icke länge
sysselsätta oss, ty det är besvaradt redan i det föregående — jfr s. 481
o. f. Det logiska hufvudmotivet utgöres af tanken om den gifna
värklighetens (sinnevärldens) brist på själfexistens eller, med ett
ord, osjälfständighet. Denna röjer sig i en genomgående relativitet,
hvilken tänkandet vill hafva — om ock icke upphäfd, så dock —
utjämnad och liksom uppburen af substansen, resp. substanserna,
företeelsernas "substrat*. Nämda relativitet är faktisk.
Sinnevärlden bildar nämligen en objektivt beroende subjektivitet och dess
föremål äro delbara samt föränderliga. De äro med ett ord
förklarings-behöfvande, resp. öfvervisande på något transfenomenelt. Men
då är sinnevärlden relativ i motsvarande hänseenden, och därmed
är ock den logiska impulsen gifven till bildandet af
substanskategorien, hvilken just är begreppet om en till grund för den gifna
osjälfständiga värkligheten liggande realitet med hufvudattributet
själfexistens.
Under sådana omständigheter måste substanskategorien anses
få sin spekulativa grundläggning genom den fullständiga
bestämdhetens och den tillräckliga grundens lagar.
Allt värkligt måste enligt den förra vara till på ett
fullständigt bestämdt sätt, hvarigenom det just framstår som en hel och
full eller, med ett ord, konkret värklighet. När hälst endast en
del B af detta hela A framträder för medvetandet kräfver därför
tänkandet att äfven den supplerande delen C beaktas, att B insättes
i sitt sammanhang med C och att uppfattningen vidgas till en
helhetsbetraktelse (A). Utan C:s indragande inom tankesfären blir
uppfattningen endast fragmentarisk, d. v. s. det uppmärksammade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
