Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
keine Rechenschaft gegeben werden ... Vermeiden wir diese
unfruchtbaren Versuche und bezeichnen das Wirken nur durch seinen
thatsächiichen Inhalt, so besteht es einfach darin, dass die
Wirklichkeit eines Zustandes die Bedingung der Verwirklichung eines
andern ist" Spencer utvecklar en analog tankegång i First
Prin-ciples (5th ed.). p. 56 ff.
Men under sådana förhållanden anbefaller sig uppfattningen
af kausaliteten och effektframbringandet ur energiens synpunkt som
den tjänligaste; det sistnämda kommer då att framstå som en
omsättning af olika energiformer i hvarandra, hvarvid orsaken
och värkan representera ekvivalenta mått. I öfrigt kommer
uppfattningen af det mekaniska (fysiska) orsaksförhållandet i främsta
rummet att uppbäras af tanken att det utgör ett konstant
funktionssammanhang, så att samma eller lika realförutsättningar medföra
motsvarande lika realföljder. Ar det dock icke af betydelse att
fasthålla föreställningen, att orsaken "frambringar" sin värkan
genom en speciell värksamhet? Eller består ett rätt och slätt
lagbundet successionsförhållande mellan orsaken och värkan af den
art, att när orsaken är gifven, så inträder ock den förändring,
som värkan representerar? Härpå är att svara, att skall
kausaliteten icke förflyktigas till en blott och bar efterhvartannatföljd
af händelser, så måste man antaga, att värkan utgör en reell
funktion af orsaken eller att just orsaken är själfva realgrunden till
förvärkligandet af effekten, så att ett sannskyldigt realförhållande
här konstitueras. Att kausalitet innebär ett konstant och därigenom
lagbundet följdsammanhang af det antydda slaget är obestridligt, men
antagandet att det utgör ett blott sådant medför ett otillbörligt
förtunnande af kausalitetsbegreppet. En lag är i och för sig en blott
abstraktion, som icke kan förklara kausaliteten; däremot kan den
senare förklara lagen, i det denna egentligen utgör en sida hos eller ett
abstrakt moment i ett kausalförhållande. Om det vore så, att orsaken
utgjorde ett blott antecedens i förhållande till värkan — en ren
juxtaposition existerade då —, skulle man dessutom behöfva fråga
efter en grund till det egendomliga rättande-sig-efterhvarandra, som
orsaken och värkan innebära. Ty en beroende variabel blir effekten
i hvarje fall, och att något annat än en reell och värksam princip
skulle kunna gifva realitet åt det nya, som värkan representerar,
låter sig icke tänkas utan att förhållandet insvepes i anti-logisk mystik.
1 Ibid., S. 136. Sigwart, Logik, Bd 1, S. 97, säger träffande: "die
ursprüngliebe Vorstellung des Wirkens vergeistigt sieh zu der gesetzmässigen
Abhängigkeit verschiedener Bewegungen, deren adäquater Ausdruck nur die matematische
Formel ist."
Vannérus, Kunskapslära.
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
