- Project Runeberg -  Kunskapslära /
624

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Väsensbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

624

heten blott är en imaginär och objektivitetslös föreställning kan
hafva någon anledning till en dylik invändning. Men vi stå
icke på en dylik orimlig ståndpunkt, utan anse fastmer att
teorien om den transscendenta värkligheten såsom ett system af
substantiella enheter eller subjekt besitter en icke ringa grad af
objektiv giltighetSubstans och väsen äro följaktligen ej
hvarandra motsägande begrepp (om de ock äro hvarandra motsatta).
Kunde man besvara ofvan formulerade fråga hade man alltså visserligen
icke löst det metafysiska väsensproblemet i dess helhet, men dock
i någon mån eller partielt.

Begreppet "ting i sig" — för att till sist beröra detta 2 —
är oafsedt de skiftande betydelser det äger i Kritik der reinen
Vernunft — ingenting annat än väsensbegreppet, uttryckt ur
en viss formell synpunkt. Det senare är egentligen ett absolut
begrepp innehållande tanken om hvad något är i och för sig eller
i sin adekvata egenbestämdhet. Just denna formella grundegenskap
hos väsendet att, hvad och huru det i öfrigt än må vara och
förhålla sig, utgöra en realitet i, för och genom sig själf, pointeras, om
ock ej medels något fullt träffande språkuttryck, med termen "ting
i sig"3. Väsen och ting i sig äro alltså samma hela, sedt endast
ur olika synpunkter.

*



Efter att hafva faststält och begränsat betydelsen af begreppet
väsen är nu vår uppgift att fortgå till frågan om möjligheten att
angifva livad väsendet är — väsendets kvalitet —, hvarvid vi
dessutom identifiera väsen och grundväsen (jfr s. 619). Härvid kunna vi
närmast erinra om de bekanta metafysiska grundriktningarna
materialism och idealism, hvilka uppträdt med anspråk på att hvar och
en på det riktiga sättet hafva löst väsensproblemet — det olösbara.

1 S. 507. "Die Substanz, yttrar ock fVundt, Logik, Bd 1, S. 548, ist trotz ihres
hypothetischen Charaters weit verschieden von Schein ... Denn dieser hypothetische
Charakter bedeutet ja nur, dass gewisse Bestimmungen des Substanzbegriffes
schwanken und andere im Laufe der Zeit noch gefunden werden können, nicht aber, dass
gewisse Bestimmungen nicht absolut feststehen, wohin vor allem gehört, dass die
Substanz überhaupt existirt. Jfr ibid., S. 547.

2 Om begreppet "ting i sig": Lange, Gesch. d. Material., II, S. 28, 36, 48 ff. Cohens
egendomliga uppfattning framgår, utom af Lindheimers Beiträge, S. 79 ff, af Einleitung,
S. 25 och Kants Th. d. Erf., S. 501. Schuppe, Grundr., S. 14. Schubebt-Soldebn, Über
Transcendenz, S. 27 ff. Eehhke, Wahrn. u. Begr., S. 8 ff. Riehl, Kritic. II: Th. 2,
S. 28. "Der Begriff eines Dinges an Bich dient zur Anknüpfung der Erscheinung an
die von unserer Vorstellung unabhängige Realität. Er ist für Jeden unentbehrlich
und unanfechtbar, der seine sinnlichen Vorstellungen nicht für grundlos halten will."
Wundt, Logik, I, S. 546 ff, System, S. 91.

3 Hegel: Ding an sich = "das Existirende als das durch die aufgehobene
Ver-mittelung vorhandene wesentliche Unmittelbare".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free