Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 8. Förmyndareregeringen, 1792—1796 och Gustaf IV Adolfs egen regering, 1796—1809. Finska kriget, 1808, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gevär, ett ansenligt antal ammunition samt minst 6,000 fångar,
hvaraf finnarne genast tillätos begifva sig till sina hemorter.
Man ansåg i sjelfva verket Finland nu vara eröfradt. I St.
Petersburg sjöngs redan den 9 Maj högtidligt Te Deum med
anledning af Finlands eröfring; uti Isakskyrkan hölls
guds-tjenst och omkring Peter den stores staty parad. Den förste
Peters plan och tanke ansågs nämligen nu vara förverkligad;
hela Finska viken med dess båda stränder hade blifvit lagd
under ryska riket.
Underrättelsen om slagen vid Siikajoki och Revolaks,
som samtidigt anländt till St. Petersburg, störde icke mycket
denna segerglädje, utan den ryska regeringen började redan i
stöd af sitt inkräktade herskarevälde en gång för alla ordna
Finlands förvaltning. Redan i slutet af Mars hade Buxhöwden
upphäft alla s. k. landttullar samt svenska tidens bevillningar.
Sarptidigt hade ryska regeringen ändtligen förklarat kriget samt
underrättat de europeiska hofven om, att det eröfrade svenska
Finland var att anse såsom en med det ryska riket för everldelig
tid införlifvad provins. En af den ryska utrikes ministern,
grefve Rumantsow, enligt kejsarens befallning utfärdad kungörelse
af den fr April tillkännagaf för Finlands innevånare denna
märkliga nyhet, och försökte stilla deras fruktan för lifegenskapen,
soldatutskrifningen och andra med bäfvan emotsedda
omständigheter. I slutet af Maj utfärdades nu en befallning, att alla
landets embetsverk skulle kallas “kejserliga", och att
innevå-name skulle vid skeende urtima ting aflägga trohetsed åt
kejsaren. Eden togs sedermera dels vid tingen, dels i kyrkorna
under hotelse af svåra straff. Slutligen följde den fr Juni ett
kejserligt manifest, hvarigenom “denna provins" införlifvades
med ryska riket: landets gamla lagar lofvade man dock heligt
hålla vid magt, Finlands innevånare uppmanades att vara
ståndaktiga i trohet mot Ryssland, och åt de finnar, som voro vid
den svenska hären, gafs ännu en nådens tid af sex veckor,
inom hvars lopp de borde gifva sig under kejsaren. “Må de
upphöra" — så lyda manifestets ord — “att lyda och tjena
en främmande furste; må de återvända till skötet af sitt
fosterland!“
Detta ovanliga förfarande, hvarigenom Rysslands regent
midt under brinnande krig tvang ett annat rikes undersåtar
till trohetsed och fordrade en laglig öfv erherres rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
