Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksforskares förening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksforskares förening -
husdjursskötsel, jordens gödsling och bearbetning,
kulturteknik, betes- och vallodling, försöksteknik och
försöksmatematik och för maskinteknik. Föreningens
ledamöter äro sammanslutna i en svensk, en dansk,
en norsk, en finsk och en isländsk avdelning, vardera
med en inom avdelningen för 2 år väld styrelse.
Ordförandena i avdelningarna bilda en gemensam styrelse
för hela föreningen. Denna utser en sekreterare, som
redigerar tidskriften. Föreningen åtnjuter för sin
verksamhet statsbidrag från samtliga de nordiska länderna.
/. J-n.
Jordbruksförsök, se Lantbrukshögskolan.
Jordbrukskalk, se Kalk och Kalkning.
Jordbrukskassa är det primära ledet i den på
andelsprincipen grundade jordbrukskasserörelsen, som har
till huvudsaklig uppgift att förse till den senare anslutna
jordbrukare med kredit.
Jordbrukskasserörelsens hemland är Tyskland, där
lånekasseföreningar av J.-typ började bildas redan på
1860-talet. Initiativtagare till dessa var en borgmästare
vid namn Raiffeisen. Efter denne benämnas kassorna
i sitt hemland alltjämt raiffeisenkassor. I Sverige
fingo de ansatser, som gjorts för startandet av en
J.-rörelse, positivt resultat år 1915. Genom
riksdagsbeslut detta år uppdrogs nämligen riktlinjer för en
J.-organisation och denna tillförsäkrades ekonomiskt
stöd från statens sida. De vidtagna åtgärderna hade
emellertid ej den framgång man hoppats på.
Nybildningen av J. gick långsamt och efter 1920 stannade
utvecklingen nära nog av. Orsaken till stillaståendet
sammanhängde huvudsakligen med svårigheter för
kassorna att uppdriva erforderligt kapital mot de
säkerheter, som de kunde bjuda. I samband med
jordbrukskrisen omkring 1930 togs J.-rörelsen upp till förnyad
behandling genom statsmakternas försorg. 1930 års
riksdag beslöt en reorganisation, efter vilken de
tidigare gällande grundprinciperna visserligen förblevo
bestående, men en avsevärd utbyggnad av
organisationen ägde rum, samtidigt som betryggande garantier
skapades för att rörelsen skulle på tillfredsställande
sätt kunna tillgodose sitt kapitalbehov. Densamma
har också senare undergått en storartad utveckling.
J.-organisationen består numera av tre led, nämligen
J., centralkassor för jordbrukskredit och Svenska
jordbrukskreditkassan. En J. måste bestå av minst
15 medlemmar, dess verksamhetsområde skall vara
sammanhängande och ej större än att medlemmarna
kunna personligen känna varandras kreditvärdighet.
Medlemmar ingå i kassan med en andel per 500 kr.
av sin fastighets värde samt betala i insats minst
5 kr. per andel. Kassans ändamål skall uteslutande vara
att bereda kredit åt sina medlemmar genom reverslån
samt förmedling av växellån och kredit å
checkräkning hos vederbörande centralkassa. Medlem kan
- Jordbrukskassa
beviljas kredit av här angivet slag till högst 200 kr.
per andel samt kan dessutom erhålla kredit mot
inteckning i jordbruksfastighet inom 60 % av dess
taxerade jordbruks- och skogsvärde. Jordbrukskassa
må icke driva egen inlåningsrörelse, men kan
förmedla insättning i centralkassa. För J:s förbindelser
äro medlemmarna personligen ansvariga med minst
50 kr. per andel. Vid behov kunna de underkastas
uttaxering, vilken dock ej får överstiga 10 kr. per
andel.
Centralkassa för jordbrukskredit bildas genom
sammanslutning av minst 10 J., verksamma inom visst
bestämt område. Såsom medlemmar kunna
dessutom intagas ekonomiska föreningar, vilkas
verksamhet hänför sig till jordbruket och dess binäringar. J.
som ansluter sig till centralkassa skall för varje andel
i den egna kassan teckna en andel om 50 öre i
centralkassan. Andra ekonomiska föreningars insatser utgå i
förhållande till deras kapital med 5 kr. per andel.
Centralkassas verksamhet består i att bereda anslutna
J. och andra föreningar kredit i form av reverslån,
kredit i räkning eller växeldiskontering. Denna kredit
får högst uppgå till 200 kr. per andel, som av
vederbörande kredittagare tecknats i centralkassan. Den
senare finansierar även den fastighetsbelåning, som
förmedlas genom J. För att tillfredsställa sitt
kapitalbehov äger centralkassa att inlåna medel från
allmänheten samt att rediskontera växlar hos riksbanken.
Övrig erforderlig upplåning sker genom Svenska
jordbrukskreditkassan. Anslutna J. äro ansvariga för
centralkassans förbindelser med 50 kr. per andel och
kunna vid behov underkastas uttaxering till högst
3 % per år av deras ansvarighetsbelopp.
Svenska jordbrukskreditkassan, som genom kungl,
förordning bildades år 1930, fungerar som centralt
organ för J.-kasserörelsen i dess helhet. Den har att
ombesörja ali upptagning av lån för rörelsens behov
och att handhava i samband därmed stående
kredit-givning till centralkassorna, Vidare skall den genom
upplysnings- och organisationsarbete verka för
J.-rörelsens sunda utveckling samt utöva tillsyn, kontroll och
revisionsverksamhet inom rörelsen.
J.-rörelsen har från år 1930 i avsevärd grad fått
åtnjuta statens stöd i form av förvaltningsbidrag och
medel för revisions-, instruktions- och organisations-
Ar Antal
verksamma jordbrukskassor Antal
enskilda med-lemmtr Total
inlåning i
centralkassorna, 1 000 kr. Total
utlåning i
centralkassorna, 1000 kr.
1916____ 57 1 654 23 115
1930____ 57 14 081 7 424 15 268
1934____ 699 59 267 17 865 43 501
30/91938 780 97 338 60 495 101 134
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
