Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vältar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vältar
Värde
med V., som åstadkomma en mer eller mindre ojämn
yta. Huvudsakligen två typer av dessa moderna V.
användas; cambridgevälten och ringvälten.
Cambridgevälten har varannan ring försedd med
tandad kant och varannan med slät. Ringarna äro ej
förenade med varandra och de tandade sitta dessutom
Vältar. Tredelad Cambridgevält.
glappt på axeln, varigenom de lättare hålla sig rena.
För traktor användas flera sektioner löst kopplade
vid varandra, ty alltför breda V. skjuta ihop jorden
vid vändningarna (fig.). Ringvältarna ha två rader
släta, spetsiga ringar, uppträdda på runda axlar.
Ringvältar med tandade ringar på ena valsen tillverkas
även.
Efter utländsk förebild ha även hos oss börjat
tillverkas V. med tunna ringar och mellanrum emellan
varje ring. Därigenom blir det undre jordlagret
till-packat och ytan förblir lucker. De passa särskilt på
lättare jord. N-g.
Vältning utföres dels för att packa jorden och dels för
att bryta event. skorpa, d. v. s. det hårda skikt uppe
i själva markytan, som under vissa betingelser uppstår
å vissa jordar. Vältens sammanpackande verkan på
jorden måste bedömas olika för olika jordar och ju
luckrare jorden är av naturen, desto viktigare är V.
och vice versa. I ali synnerhet äro de organogena
jordarna i stort behov av V. och för dessa erfordras vältar
med 1 000 à 1 500 kg per m arbetsbredd, under det
att vanliga, närmast för mineraljordar avsedda
vältar, vanligen hava en vikt av c:a 200 à 250 kg per m
arbetsbredd.
Vältens effekt är emellertid ej enbart beroende av
dess tyngd, utan markfuktigheten vid vältningen
spelar även en avgörande roll, i det att fuktig jord packas
hårdare av välten än torr jord.
Avser vältningen brytandet av skorpa spelar utom
vältens vikt även dess konstruktion särskilt dess
ytut-formning’ en avgörande roll, i det att de olika slagen
av ringvält, cambridgevält och liknande göra ett bättre
arbete än slätvältar.
Om man med V. önskar packa jorden till något
större djup, än vad som går med vanliga vältar, kan
man använda s. k. alvpackare (subsoilpacker).
G. T-n.
Vänderot, vändelrot (Valeriana officinalis), en
omkring meterhög ört med parbladiga blad med sågade
eller nästan helbräddade småblad och vita eller
röd-lätta blommor i en stor av knippen sammansatt klase
i toppen; förekommer spridd genom hela landet på
ängsmark och i fuktig skog. Roten, som har skarp
smak och obehaglig lukt, användes i medicinen.
H. G. S.
Vändliake, se Virkesdrivning.
Vändplog, se Plog.
Vändskiva, se Plog.
Vändteg, se Plöjning.
Värddjur, se Parasitsvampar.
Värde, Vid kalkylering över åtgärders inverkan på ett
jordbruksföretags ekonomiska resultat, blir det som
regel nödvändigt att åsätta varor och tjänster ett visst
penningvärde per enhet. Främst kommer härvid
marknadsvärdet i åtanke. Detta återspeglas för de flesta
lantmannaprodukter i publicerade prisnoteringar. Att
i en kalkyl direkt sätta in detta noterade V. leder
dock lätt till felslut. Det är nämligen nödvändigt att
taga hänsyn till kostnaderna för varornas transport
mellan den plats noteringen gäller och den egna
gården. Noteringspriset måste för inköpta varor ökas med
fraktkostnaden; för varor avsedda till försäljning måste
motsvarande avdrag ske. Efter dessa tillägg och avdrag
erhålles det för en riktig kalkyl erforderliga V., som
benämnes värdet på gården. Storleken av detta
påverkas i hög grad av gårdens ekonomiska läge, vilket senare
här tager sig uttryck i fraktkostnadens storlek per
viktsenhet av varorna.
Vid sidan av marknadsvärdet och dess avläggare
begagnas vissa beräknade pris eller värden ss.
produktionskostnad, förädlingsvärde och ersättningsvärde.
Produktionskostnaden innesluter i sig ersättning för alla
de produktionsmedel, som tagits i anspråk för varans
framställning. I den agrarpolitiska diskussionen
efterlyses ofta prod.-kostnaden för olika
lantmannaprodukter. Till följd av de olika hushållningsgrenarnas
intima sammanflätning med varandra inom
lanthushållningens ram uppstå dock synnerligen vanskliga
problem i samband med fördelning inom driften själv
av många för flera grenar gemensamma kostnader.
Svenska jordbruksekonomer ställa sig därför numera
avvisande gentemot den art av räkenskaper, som syfta
till fastställandet av prod.-kostnaden för varje enskild
produkt.
Förädlingsvärdet är det V., som kan bibringas en
råvara genom förädling, sedan de med förädlingen
förenade kostnaderna fråndragits. Förädlingsvärdet är i
ali synnerhet av intresse i samband med
husdjursskötselns omvandling av icke säljbara fodervaror till
hög-värdiga saluprodukter. Förädlingsvärdet per foderenhet
grovfoder t. ex. användes som mätare på nötkreaturs-
1036
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
