Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Förtviflad kastade jag mig på golfvet i mitt rum.
Inom mig bröto sig de mörka vågorna af vrede,
svartsjuka och sorg; min kärlek var förlorad, Percy var
mig otrogen, jag var glömd och förrådd.
"Det var i denna stund jag lärde mig, att
lyckligtvis den högsta smärta och den högsta sällhet mötas
i en sällsam själsfrånvaro, som låter oss glömma tid
och rum.
"Jag vet icke huru länge jag legat på detta sätt
det syntes mig som en oändlig tidrymd, som om jag
genomfarit en afgrund af mörker, då upprepade slag
på dörren ändtligen väckte mig till sans.
"Det var kammarpigan, som bad mig komma ned
till hennes matmor.
"Känslolös för hvarje obehag, nekade jag helt
tvärt att lemna mitt rum, då flickan, alldeles bestört
och förvirrad af detta oväntade svar, öfvertalande
tillade:
"Posten är nyss kommen, och mylady fick ett
bref, hvarom hon säkert vill tala med miss Agnes."
"Tala med mig om ett bref! Hvad kunde det
vara, möjligtvis ifrån mr Warren, men så snart efter
det förra, kanske någon olycka händt Percy — kanske
han var död.
"Glömmande allt annat för denna föreställning,
skyndade jag ned, föraktande att ens utplåna spåren
efter mina tårar.
"Lady Hawerfield var ensam; hon satt på sin
vanliga plats, och ett öppet bref, tillika med de nyss
ankomna tidningarna, låg framför henne.
"Det var någonting i hennes ögon och hårdt
sammantryckta läppar, som oaktadt den känsla, hvilken
fyllde mitt bröst, ingaf mig mer än vanlig bäfvan och
tydligt förkunnade, att något högst obehagligt
förestod mig.
"Jag såg mig nästan ångestfullt omkring,
omedvetet sökande ett slags stöd i miss Spencers passiva
närvaro, men hon fanns icke i rummet, och mormor
tycktes triumfera öfver min paniska fruktan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
