- Project Runeberg -  Medeltidens magi /
32

(1902) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledande blick på medeltidens världsåskådning och dennas historiska uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlora sig i den förvirrande frågan, hvar friheten upphör
och nåden vidtager. Enhvar, som hyllar ljusets lära,
står i striden på egna fötter. Detta gäller om hvarje
Ormuzd-tjänare: Zoroaster har i detta hänseende ingen
skillnad gjort mellan präst och icke-präst. Själfva
myndighetstron, hvilken såsom sådan är ett intrång på den
fria personligheten, bevarar dock i denna form ett visst
område oförkränkt åt densamma. Inom medeltidskyrkan
är förhållandet ett annat, och det kan icke målas bättre
än med följande ord, som i våra dagar brukas af
»nylutheranen» Vilmar, då han vill uteslutande åt
prästerskapet häfda »kraften att med ord, sakrament och
nyckelembete sammanhålla församlingen; kraften att med ett
enda ord klyfva hufvudet på synden; kraften att nedstiga
i en själ, uti hvilken den onde fienden sänkt vansinnets
natt, och tvinga den rasandes trotsiga knän att böja sig
och de vilda näfvarne att sammanknäppa sig till bön; ja
kraften (här kommer klimax, men något matt efter den
förra utgjutelsen) att nedstiga i en själ, i hvilken den
gamle fienden har uppslagit sin boning, och där kämpa
med den hånande jätten från afgrunden panna mot
panna, öga mot öga. Detta allt» – fortfar Vilmar, själf
icke olik en rasande besvärjare, som vill mana
medeltidens spöke ur sin graf – »detta allt kan församlingen
icke, ej ens de heliges samfund, som ej heller därtill
förlänats makt, uppdrag, mandat och kraft. Församlingen
(det är lekmännen) förmår icke skåda in i djäfvulens
vreda ögon, ty hvad som är profeteradt om de sista
tiderna, att, om möjligt, de utvalde skulle förföras, det
gäller med vida skarpare eftertryck om djäfvulens
enskilda uppträdande i vår värld: inför detta skingrar sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:20:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/magi/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free