Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Inledning.
Bland de många villor, dem vetenskapen skingrat, är
också den uråldriga, i flere folks religioner bevarade
sägnen att människosläktet börjat i ett "paradis", med
ett fullkomlig hetens tillstånd, utan brister, mödor eller
lidanden. Detta tillstånd skulle npphört genom ett
"syndafall", efter hvilket nöd och synd skulle kommit i världen
och människan blifvit dömd att "äta sitt bröd i sitt
anletes svett".
Vetenskapen har emellertid klart visat, att sanna
förhållandet är ett alldeles motsatt: att människan från en
rå, djurisk början småningom utvecklat sig till hvad bon
nu är och att brister, mödor och lidanden varit större
under människosläktets barndom, än under följande tider.
Med människosläktets barndom menas här den del
af den förhistoriska tiden, då metaller ännu voro okända,
och sten, ben o. d. brukades till redskap och vapen.
Somliga vetenskapsmän anse, att den tiden ligger
hundratusentals år bakom oss. Med visshet vet man emellertid,
att människorna framträdde under det skede af jordens
utveckling, som geologerna kalla det hawrtåra och att åren
måste räknas i tiotusental, för att vi skola nå till de tider,
då vårt släkte genomlefde sin barndom i den ofvan
angifna meningen. Fornforskaren, som skildrar den
förhistoriska tiden, är nu mera mycket försiktig, innan han
drager några slutsatser med afseende å de fornfynd, som
han, med naturvetenskapsmannens profningssätt iakttager
och jämför, och som ban ofta endast kan förklara eller
bestämma med ledning af geologien, anatomien, etnografien
och flere andra vetenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
