Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Eldens bruk. — Matlagning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eldens bruk. - matlagning.
9
3. Eldens bruk. — Matlagning.
Liksom det finnes nutida folk, hvilka ännu lefva i
stenåldern, så lär det, enligt några resandes utsago, för
ej länge sedan ha funnits folk, som ej känt eldens brak.
Huru människorna först lärde sig bruka denna är ovisst;
troligen har det i skilda bygder varit olika orsaker, som
fört dem till dessa rön. På ena stället har det kanske
varit den tändande blixten; ,på ett annat den ur ett
eldsprutande bärg framflytande lavan; här själfantändning genom
gnidning, där den vid knackning mot flintan
framspringande gnistan. Visst är, att den tidpunkt i släktets lif, då
elden kom i bruk, är en för hela odlingen betydelsefull.
Och därom vittna senare folkens sagor, t. ex. den sköna
grekiska sägnen om Prometheus, som från himlen röfvade
elden åt människornas barn. Om vi blott taga hänsyn
till eldens hvardagsbruk, som medel för lyse, värme och
matlagning, inse vi redan detta, och om vi sedan minnas
eldens betydelse i allt det öfriga arbetets tjänst, så fatta
vi, att den är ett hufvudvillkor för all högre odling.
Liksom människorna på skilda ställen af jordklotet
gjort en mäDgd andra, sins emellan liknande upptäckter,
så lärde hon sig troligen också konsten att göra eld på
olika håll. Och som samma behof nödvändigt framkalla
ungefär samma sätt att tillfredsställa dem, och de små
olikheterna endast komma af de olika medel, som stå
människan till buds i olika trakter, så skola vi finna, att
det ursprungliga sättet att göra eld varit och är ungefar
detsamma på hela jorden.
Troligt är, att människan i början var lika rädd för
elden, som vilddjuren äro. Först småningom, då hon
märkte huru dessa fruktade elden, kom hon på den tanken
att tända eldar för att skrämma bort de nattetid
kringströfvande rofdjuren, och för att något skingra den rädsla
för mörkret, hvilken säkerligen plågade människosläktet
i dess barndom, liksom den ofta plägar barnen i hvarje
nytt släktled.
Det har antagligen varit eldens egenskap att skydda
för nattens värkliga eller inbillade faror, som gifvit upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
