- Project Runeberg -  Från människosläktets barndom /
10

(1900) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Eldens bruk. — Matlagning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

frin människosläktets baendoh.

hof till den dyrkan människorna mycket tidigt ägnade
elden, liksom behofvet af en ständigt brinnande eld
troligen ledde till religionsbruket att underhålla en sådan
och till seden att föra elden med på alla färdevägar.

I detta senare fall medvärkade väl också mödan att
göra upp eld, hvilken föranledde, att man hälst bar elden
med sig för att fortare kunna få ett bål till stånd, där
man valde sitt tillfälliga rasteställe. Kring denna
skyddande och värmande eld samlas så de vandrande; den ger
kanske första väckelsen åt en hemkänsla; kring härden
reses sedan huset; härden blir det första altaret, och
härdens bälgd blir längre fram det dyrbaraste, som
mannen äger att värna.

Det fanns säkerligen i människosläktets barndom,
liksom bos nutidens vildar, flera, ursprungligen genom
slumpen upptäckta, sätt att göra eld. Ett sätt är att
gnida ett stycke trä mot ett annat. Bäst sker detta
genom att man antingen rullar mellan händerna en rund
träpinne, som trycks mot ett annat trästycke med en för*
djupning i, eller också lindar en sträng om käppen och
sedan drager med händerna eller med en båge, för att
göra käppens kringsvängning hastigare. Annu ett annat
sätt är att draga käppspetsen fram och tillbaka längs en
ränna i ett annat trästycke. För att eldgöringen skall
lyckas, får luften ej vara för fuktig, båda träslagen måste
vara torra och käppen hårdare än underlaget. Kådrika
trädslag begagnades nog mycket tidigt till torrvedsstickor,
hvilka troligen — jämte själfva bålet — äro det älsta
slag af lyse som människorna brukat. I våra finnbygder
kan man ännu få se dessa s. k. pertbloss.

Det dröjde antagligen länge, innan människorna
kommo till det rönet, att födan kan göras mera
välsmakande och, som vi nu veta, i många afseenden mera
närande och hälsosam, genom att kokas eller stekas.
Troligen har den första anledningen varit, att man sökt
begagna eldens värme så, som man i de heta landen
kan bruka solens, nämligen för att torka köttet, och
sålunda möjliggöra dess förvarande. !Nu sökte man för
samma ändamål bruka elden, antingen så, att man lade
köttet på af elden upphettade stenar, där födan sålunda
blef rostad; eller ock hängde man köttet öfver elden.
Hängdes det högt, blef det rökt; hängdes det nära, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:24:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manbarnd/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free