- Project Runeberg -  Från människosläktets barndom /
13

(1900) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Boskapsskötseln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

boskapsskötseln.

13

mera ordnade och planlagda; de hade som mål att skaffa
hjordarna betesmarker. Äganderätten till den egna hjorden
och den funna betesmarken blir för nomaden en själfklar
sak; men i grannens hjord söker han ännu jaktbyte och
rof; tvistande herdar höra därför till historiens allra älsta
vittnesbörd om mänskliga strider.

Att hela människosläktet redan under stenåldern haft
en utvecklad boskapsskötsel är föga troligt, ty detta har
naturligtvis liksom åkerbruket berott af naturförhållandenas
växlande villkor. Men att flera stenåldersfolk — bland
dem Sverges — hade åtskilliga husdjur, det veta vi, och
då dessutom vintertiden gjorde det nödvändigt att insamla
förråd, så är det antagligt, att boskapsskötseln, å sin sida,
i vårt och andra land, ledde till bofasthet lika väl som
åkerbruket. Hos sådana folk har boskapsskötseln haft ett
gynnsammare inflytande på odlingen än hos de folk,
hvilka genom naturförhållandena nödgats till nomadlif, från
hvilket de sedan sällan kunde öfvergå till ett mera
odlat lifs sedvanor; våra lappar visa oss på nära håll
detta.

Liksom människan förädlat de växter hon odlat samt
danat afarter (varieteter) af desamma, så har hon också
genom boskapsskötseln förädlat djurraserna och
framkallat varieteter af desamma, men detta allt tillhör ett
senare skede, än det vi nu sysselsätta oss med.

Det var antagligen också slumpen, som ledde
människorna till att upptäcka mjölkens egenskap att vid värme
ysta sig och gräddens att vid skakning bilda smör; t. ex.
då en mjölkflaska af läder — som var det vanligaste
kärl, i hvilket man förde med sig både vatten, mjölk och,
senare, vin — har skvalpat när den burits på människans
eller djurets rygg. Men det är icke troligt, att
människorna på tidiga utvecklingsskeden ofta brydde sig om
att göra sig enkom besvär för att erhålla smör, ty djurfett
kunde ju brukas till samma ändamål; ostberedning
däremot fanns redan hos pålbyggnadstolket i Schweiz, således
under stenåldern. Längre fram blef smöret en
nödvändighetsvara i samma delar af världen, där maltdryckerna
utbredde sig, medan oljan — som erhölls af vissa frön,
men framför allt af oliven — brukas i smörets ställe, i
samma trakter, där vinet ersätter maltdryckerna.

Ett ämne, som människan mycket allmänt brukar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 09:58:10 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/manbarnd/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free