Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerbruket.
15
medel, på samma gång som den företedde gynnsamma
villkor för deras mångfaldigande genom åkerbruket.
I sådana trakter, där människan lefvat af palmer,
bananer, brödfruktträd o. d., där har hon icke lätt kommit
på den tanken, att hon kunde skaffa sig mera genom
odling, ty naturen sörjer själf för dessa växters återväxt.
Men däremot erfor man i andra bygder, att somliga
växter — de ettåriga —> icke växte till igen utan att
frön af dem fallit i jorden, och på detta 6ätt kan man
antaga, att äfven under ett kringvandrande jägarlif,
människorna funnit gagnet af att nedlägga utsäde af snabbt
uppskjutande växter i jorden för att öka sina
näringsmedel. Med dessa älsta åkerfält lämnades åt sitt öde, då
man efter slutad skörd gick vidare. Intet egentligt
arbete band ännu människan vid torfvan; det blef först den
därpå nedlagda mödan jämte osäkerheten med afseende på
födoämnen hämtade från annat håll, som gaf dem ett
sådant värde, att somliga slogo upp sina bopålar vid de
nybrutna tegarna.
Våra sädesslag äro ursprungligen gräsarter, dem
kulturen förädlat, så som det äfven skett med rot- och
grönsaker, frukter m. m. Hvilket sädesslag, som först blifvit
odlat, är omöjligt att nu säga, i synnerhet som detta
varit helt olika i olika bygder. Majsen med sina tjocka
kolfvar och sin snabba utveckling har säkert tidigt lockat
odlaren i Amerika; sak samma har varit med dwrrhan,
som är Afrikas egentliga sädesslag. I andra trakter ha
naturförhållanden troligen gjort ris till det första utsädet.
Hirsen bildar öfvergången mellan de varmare landens
sädesslag och de tempererade zonernas. I dessa är kornet
ett af de älsta sädesslagen; hvetet likaså; båda funnos
hos det europeiska stenålderns folk, som byggde sina
boningar på pålar, nedslagna i sjöarna i Schweiz. Hafre
och råg framträda däremot senare. Ärter användes redan
i stenåldern; ek- och bokollon utgjorde också under dessa
tidiga skeden ett högt skattat näringsmedel, och dessa
träd höllos länge i hälgd i de land, där de växte, likaväl
som dadel- och kokospalmer i de varma landen, där det
hos somliga folk ännu anses lika brottsligt att skada en
kokospalm som att mörda sin moder!
Samma hjälpmedel, som människan först brukade till
strid och jakt, käppen och stenen, voro äfven de första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
