- Project Runeberg -  Från människosläktets barndom /
17

(1900) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Åkerbruket - 6. Bakning; normalrätter; njutningsmedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bakning; nobmalbXtter; njutningsmedel. 17

att utveckla styrka och mod och därigenom vinna mera
anseende hos hvarandra.

Ettersom männen skaftade villebrådet, var detta nog
ock väsentligen förbehållet åt dem, och kvinnorna fingo
nöja sig med öfverlefvor eller sådana smådjur, som de
själfva kunde fånga. Det starka behofvet af animalisk
föda och särskilt den njutning, som det varma blodet
beredde människorna, ledde till manniskoätande, och detta
fortfor äfven, sedan riklig djurföda på annat sätt kunde
erhållas. Som man själf älskade människokött, trodde man
äfven att gudarna gjorde det. Man offrade därför åt
gudarna kött och blod, framför allt sina fienders, och man
trodde sig därmed bereda dem den högsta njutning. Äfven
sedan man själf upphört att äta människokött fortsattes
människooffren till gudarna. Också föreställde man sig,
att genom att dricka ett djurs eller en människas blod
samt genom att äta deras hjärta skulle man få del af
djurets eller människans styrka, mod o. s. v. Denna
uråldriga åskådning fortlefver ännu i många hedniska folks
plägseder, och man har t. o. m. velat leda ett af den
kristna kyrkans sakrament tillbaka till ett dylikt
ursprung.

6. Bakning; normalrätter; njutningsmedel.

Sedan man lärt sig bruka elden för att tillreda födan,
erhöll kvinnoarbetet en ny utveckling. Nu gällde det
icke blott att soltorka fisken eller köttet, som man för
detta ändamål skurit i långa strimlor; nu var det icke
nog med att mala sädeskornen till mjöl. Småningom
lärde man sig att röra ihop mjöl och vatten samt att
af denna deg laka ut små tunna kakor och steka eller
baka dem, inlindade i blad, på glöden. Eller också lades
de i sådana ofvan beskrifna, stensatta gropar, som man
eldade och sedan skrapade rena — således vardt detta
deo älsta bakugnen. Detta ojästa, "osyrade" bröd blef,
såsom det älsta, framdeles betraktat som heligt, alldeles
Verdandis småskrifter. 10. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 23 09:58:10 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/manbarnd/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free