- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 1 /
33

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(sføj ) o C 33

manbinda tvänne motstående hörn, skära hvarandra. 2:0 Uti trF
anglar är tyngds medeipuncten uti D och E (Fig. 32), hvarest
de tvänne lineer, fom dragas ifrån tvänne hörn til mitteln af de
motstående fidorne, skära hvar andra ; det är: Tyngds medelpunctens
afstånd ifrån fpetfen är två tredjedelar af den lineen, fom skär
motstående stdan i tvänne lika delar.

3:0 Uti et Trapezium finnes Tyngds medeipuncten genom
defs fördelning i trianglar. Lät F och G (Fig. 33 ) vara
tyngds-medelpuncten uti triangiarne A BD och B DC; H och ji tyngds
medeipuncten uti triangiarne AD C och ABC; drag FG och HJ,
få skära de hvarandra uti T, Som ar Tyngds medeipuncten uti
Trapezium A B C D.

4:0 Uti en cirkelbåge förhåller fig halfva bågen AD (Fig.
34) til Sinus för Samma ståge, Som raclien CD til CS, tyngds
medelpunctens afstånd ifrån centrum.

5:0 Uti en Se£lor af en cirkel är bågen ADB (Fig. 35) til
chordan AB, fom 4 af radien CD til tyngds medelpunctens
afstånd C T ifrån centrum.

6:0 Uti Coner och Pyramider är tyngds medelpunctens afstånd
ifrån fpetfen i af aselen.

64. Men emedan de kroppar, hvilkas tyngds medelpunct man
behofver veta, icke altid äro reguliera figurer, utan oftast hafva
en skapnad, fom gör all geometrie och uträkning otilräckelig til
til denna puncts finnande; få måste man för fådane vara betänkt
på andra utvägar. .

Om man, til exempel, behöfde veta tyngds medeipuncten af
Figuren AB CD (Fig. 36), få vore därtil all uträkning lika få
vidlöftig fom ofäker; däremot kan den på mechaniskt fätt ganska
lätt finnas. Man fäster nemligen et fnöre uti någon punct Ay och
låter kroppen därvid fritt hänga , famt uti Snörets direction drager
lineen A C: därpå fäster man Snöret uti någon annan punct B,
och låter pä Samma Sätt kroppen intaga den ställning
tyngds-kraften gifver honom, Samt drager lineen BD uti fnörets direction.
Puncten T, hvarest deffe lineer skära hvarandra, är kroppens
tyngds medelpunct; ty, emedan tyngds medeipuncten altid intager

FSfjla Del. E det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/1/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free