- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
123-124

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cederborgh, Fredrik - Cedercrantz, Johan (före adlandet Malmenius) - Cedercreutz, Herman - Cedergren, Per Vilhelm - Cederharts - Cederhielm, friherrlig slägt - 1. Cederhielm, Germund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1831; sedan flere gånger upplagd och spridd som
folkbok), Försök att bestämma skilnaden mellan satir
och smädeskrtft
(1834) och Bref till en ungdomsbekant
(s. å.), innehållande intressanta upplysningar om
huru C. uppfattade sitt författareskap. 1814–15
utgaf han "Samlaren. Vitter ströskrift". Under
titeln Ungdoms tidsfördrif offentliggjorde han 1834
sina samlade skrifter. 1856 utkom en samling Valda
skrifter.
– Med en godmodig humor, som påminner om
Washington Irvings, en ovanlig berättaretalang och en
skarp blick för det karakteristiska hos personer och
saker förenade C. mycken qvickhet och stor förmåga att
skapa tokroliga uppträden. Hans skildringar af
familjelifvet, synnerligast när skådeplatsen är förlagd till
landsbygden, ega icke endast lif och åskådlighet,
utan äfven ett verkligt svenskt tycke. Utmärkt i
konsten att genom några få drag – till och med i ett
namn – framställa en person lefvande för läsaren,
var han likväl icke mäktig af en mera genomförd
eller djupgående karaktersteckning. Äfven i fråga
om komposition lemna hans arbeten mycket öfrigt att
önska, men detaljerna äro ypperliga. I stilistiskt
hänseende intager C. icke något framstående rum.
B. F. O.

Cedercrantz, Johan (före adlandet Malmenius),
ämbetsman, f. 1646 i Strengnäs, tjenstgjorde
ifrån 1663 vid livländska general-guvernementet
och användes vid åtskilliga beskickningar i
Ryssland (1666) och Polen (1669). 1670 blef
han guvernementssekreterare på Gotland, 1673
generalguvernements-fiskal öfver alla drottning
Kristinas underhållsland, s. å. vice lagman öfver
Gotland och Öland, 1674 "hauptman" på förstnämnda
ö och 1678, sedan danskarna intagit densamma,
sekreterare uti expeditionerna vid amiralitets-,
kammar- och reduktions-kollegium. Sistnämnda år
erhöll han adlig värdighet. S. å. kallades han till
Rom och utnämndes af drottning Kristina till hennes
sekreterare samt fick uppdrag att bevaka hennes
intressen vid svenska och franska hofven äfvensom vid
fredsunderhandlingarna i Nijmegen (1678–79), der det
var fråga om att till drottningen afträda Sveriges
tyska provinser. 1679 blef C. drottningens ståthållare
öfver Gotland och Öland. Men redan året derpå ådrog
han sig drottningens missnöje. Efter hennes död
(1689), då hennes domäner återföllo till kronan,
afträdde C. från ståthållareskapet. På Gotland
hade han varit utsatt för åtskilliga äreröriga
beskyllningar och begärde derför domkapitlets
vitsord öfver sitt förhållande. I nämnda myndighets
protokoll berömmes han såsom en "rättvis och gunstig
herre". 1690 blef han lagman öfver Gotland, men bodde
på sina gods i Skåne. Han dog der 1699 och begrofs
i Ströfveltorps kyrka (ej i Strengnäs). C. var
högt värderad af Karl XI. – Hans son Isak gick såsom
frivillig i holländsk tjenst, deltog 1709 i slaget
vid Malplaquet, fick af Fredrik I öfverstetitel och
dog 1754. C. J. B.

Cedercreutz, Herman, grefve, riksråd, diplomat,
f. 1684, var son af bruksegaren R. Tersmeden, men
upptog sin styffaders, landshöfding Cedercreutz’,
namn och fick, när denne 1719 baroniserades,
friherrlig värdighet. Sedan han

ett par år auskulterat i Svea hofrätt, medföljde
han grefve Leijonstedt på dennes beskickning till
Berlin, stannade der som ambassadkavaljer till 1707
och var derefter någon tid handsekreterare hos prins
Sobieski. 1709 reste han, som konung Stanislai
budbärare, från Stralsund till Bender, inträdde
i Karl XII:s fältkansli, der han tjenstgjorde som
generalauditör, och utförde ett par äfventyrliga
beskickningar till Konstantinopel och Adrianopel. Han
återkom 1715 till Sverige, blef 1719 krigsråd och
1720 kansliråd samt var 1722–27 svenskt sändebud i
Petersburg. 1727 utnämndes han till statssekreterare
för utrikesärendena, 1736 till president i
Kammarrevisionen och 1742 till riksråd. C:s
partiställning hade tillförene varit oklar; vid
riksrådsvalet räknades han till mössorna. 1743 var
han, jämte E. M. von Nolcken, svensk fullmäktig vid
fredsunderhandlingarna i Åbo. För att förmå ryssarna
till eftergift i fordringarna skref han derifrån ett
bref till kejsarinnan Elisabet, hos hvilken han både
då och sedermera stod i synnerlig ynnest. Efter hvad
han sjelf (sannolikt med föga skäl) trodde, utverkade
han genom detta bref, att Ryssland afstod från
Nyland. 1744–45 var han å nyo sändebud i Petersburg
och vann då, liksom förra gången, stor ynnest vid
hofvet. 1751 upphöjdes han i grefligt stånd. Död 1754.

Cedergren, Per Vilhelm, marinmålare, f. i Stockholm
d. 17 Nov. 1823, studerade 1844–45 på Akademien
för de fria konsterna och utbildade sig ytterligare
genom resor. Sedan 1872 har han varit verkmästare
vid Marin-ingeniörsdepartementet Han målar
företrädesvis fartyg, och det med god teknik och
stor sakkännedom. Stockholms nationalmuseum eger
af honom Svenska krigsfartyg efter en sjödrabbning
(1861). Bland senare arbeten må nämnas Kanonslupen
Bruna björnen vid Vaxholm,
åtskilliga fartyg i månsken
och Vintermorgon i skärgården.

Cederharts, farmak., ett välluktande harts,
som i ringa mängd utsipprar från cederns stam. I
forntiden lär det hafva användts vid balsamering.
O. T. S.

Cederhielm, friherrlig slägt, som härstammar
från en dansk bondson, Johan Olofsson,
hvilken inkom till Sverige 1615 samt, gynnad
af Bielke-slägten, slutligen bragte sig upp
till borgmästare i Sala och bevistade tretton
riksdagar. Hans söner, Johan och Germund Palm, blefvo
båda adlade. Från den förre härstammar den adliga
ätten Gyllenpalm, från den senare, som slutligen
blef landshöfding i Skaraborgs län, friherrliga
ätten Cederhielm.

1. Cederhielm, Germund, son af landshöfdingen Germund
C. (Palm), föddes 1661 och blef 1681 häradshöfding
i fem af Östergötlands härad. 1692 gjorde han sig
fördelaktigt känd derigenom att han slutbehandlade en
vidlyftig 200-årig gränstvist mellan Vester-Dalarna
och Stora Kopparbergs län. C:s utslag blef af
K. M. stadfäst för evärdeliga tider. 1699 blef han
assessor i Svea hofrätt, 1702 tillika bisittare
i dåv. lagkommissionen, 1704 lagman i Nerike och
1711 lagman i Östergötland. 1706–16 var hertig Karl
Fredriks af Holstein uppfostran honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free