Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 201-202 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cestius - Cestodes, zool. Se Bandmaskar - Cestus (Cæstus) - Cesur l. Cæsur - Cetacea (Cetacéer), zool. Se Hvaldjur - Ceteris paribus - Cethegus - Cetin, zool. Se Hvalrafsfett - Cetinje, Cettinje l. Zetinje - Cetonia aurata, zool. Se Guldbagge - Cetraria Ach., bot. farmak. - Cette - Cetti, Francesco - Cetti, Giovanni Battista - Cettinje - Cetyl-alkohol - Ceulen, Ludolf van - Ceuta l. Sebta. 1. Udde på norra kusten af Marocko - Ceuta. 2. En spaniorerna tillhörig fästning jämte stad på nämnda udde - Ceva, romarnas Ceba - Cevallo, Pedro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en gissning hafva bildstoder af C. varit uppresta
i de båda hörnen åt vägen till Ostia. R. Tdh.

Cestodes, zool. Se Bandmaskar.

Cestus (Caestus), Lat., remmar af läder, delvis försedda



med bly eller metallinfattning. I forntiden
lindade man vid knytnäfvekamp dessa remmar om
händer och handleder, så att de bildade ett slags
stridshandskar. R. Tdh.

Cesur l. Caesur (Lat. caesura, inskärning, af
caedere, skära), metr., versafskärning. I vidsträckt
mening förstås dermed hvarje i det inre af en vers
förekommande ordslut. Flertalet af dessa s. k. cesurer
äro dock rent tillfälliga och af ingen betydelse för
versbyggnaden. I inskränktare mening förstår man
med cesur det i vissa längre versmått på bestämdt
ställe afsigtligt anbragta ordslut, hvilket har
till ändamål dels att vid versens uppläsande bereda
en behöflig hvilopunkt, dels äfven att åskådliggöra
versens rytmiska sammansättning. Cesuren kan hafva
sin plats antingen inuti en versfot eller vid dess
slut. Det förra är fallet t. ex. i den daktyliska
hexametern, der cesur regelmässigt förekommer i tredje
eller fjerde foten, det senare i alexandrinen, der en
efter tredje jamben inträdande cesur delar versen
i två lika stora hälfter. Sistnämnda slag af cesur
kallas äfven diaeresis. Man gör ock skilnad mellan
manlig cesur, som inträder efter stark eller betonad
taktdel, vanligen kallad arsis, och qvinlig cesur,
efter svag, obetonad, taktdel (thesis).
A. M. A.

Cetacea (Cetacéer), zool. Se Hvaldjur.

Cetaceum, zool. Se Hvalraf.

Ceteris paribus, Lat., om allt för öfrigt är lika,
under i öfrigt lika förhållanden.

Cethegus, namn på en romersk slägt. En medlem af
denna, senatorn C. Cornelius, var en af Catilinas
ifrigaste anhängare i Rom, men blef derstädes gripen
och afrättad. R. Tdh.

Cetin, zool. Se Hvalrafsfett.

Cetinje [tjätt-], Cettinje l. Zetinje, hufvudstad
i furstendömet Montenegro, på en högslätt, 1,140
m. (3,834 f.) öfver hafvet. Omkr. 700 innev. Säte
för en arkimandrit och en biskop. Staden är omgifven
af murar.

Cetonia aurata, zool. Se Gnidbagge.

Cetraria Ach., bot. farmak., växtslägte, tillhörande
nat. fam. Usneaceae bland lafvarna
(Lichenes). Dithörande arter hafva i allmänhet en
upprätt, grenig lafbål, som innehåller en egendomlig
stärkelseart (se Lafstärkelse). De tillhöra
fjäll och skogbevnxna berg samt förekomma mest i
de nordliga landen. Allmännast är den officinella
C. islandica Ach., islandslafven (se d. o.).
O. T. S.

Cette [sätt], stad och fästning i franska
depart. Hérault (Languedoc), på en landtunga
mellan Etang de Thou och Medelhafvet. 28,152
innev. (1870). C. har en utmärkt hamn
(Port Colbert), som genom en kanal står
i förbindelse med Thou och således äfven
med Languedoc-kanalen. Betydlig handel med
vin, likörer, bränvin och sydfrukter. Fiske och
saltsjuderi.

Cetti [tjätti], Francesco, italiensk glasblåsare, som
1821 bosatte sig i Sverige. Han

förfärdigade optiska och meteorologiska instrument af
ovanlig godhet.

Cetti, Giovanni Battista, dansk sångare och
skådespelare, f. 1794 uti Italien, blef 1819 anställd
vid kongl. scenen i Köpenhamn, der hans vackra och
omfångsrika baryton, i förening med ett känslofullt
föredrag och ett älskvärdt spel, gjorde honom till
publikens gunstling. Som hans bästa roler anses
Figaro i "Barberaren" och "Figaros bröllop" samt
Farinelli i stycket af samma namn och Rodolphe i
"Den lille rödhätte". I den franska vådevillen var
C. ypperlig som lustig tjenare. 1845 tog han afsked
från scenen och var derefter några år gästgifvare
i Svendborg. Längre fram uppträdde han ännu en gång
på tiljan, med ett resande teatersällskap, och slog
sig derefter ned i Köpenhamn. Död 1858.

Cettinje [tjätt-], hufvudstad i Montenegro. Se
Cetinje.

Cetyl-alkohol (af Lat. cetus l. cete,
Grek. ketos, hval), kem., en fast, enatomig
alkohol, C₁₆ H₃₄ O, hvars eter med
palmitinsyra utgör hvalraf eller spermaceti.
P. T. C.

Ceulen [kölen], Ludolf van, holländsk matematiker,
f. 1539 i Hildesheim, d. 1610 som professor i
befästningskonst i Leiden, var den förste, som
noggrant bestämde förhållandet mellan periferien
och diametern i en cirkel. Det irrationella tal, som
uttrycker detta forhållande, uträknades af C. intill
32:dra decimalen och benämnes efter honom det
Ludolfska talet. Det betecknas vanligen med den grekiska
bokstafven [pi]. C. författade bl. a. De arithmetische
en geometrische fondamenten (1616).

Ceuta l. Sebta. 1) Udde på norra kusten af Marocko,
vid östra mynningen af Gibraltar sund. – 2) En
spaniorerna tillhörig fästning jämte stad på nämnda
udde. Omkr. 7,000 innev. Säte för en spansk guvernör
och en katolsk biskop. Förvisningsort för spanska
politiska förbrytare.

Ceva [tjeva], romarnas Ceba, stad i den italienska
prov. Cuneo (Piemont), vid floden Tanaro. Omkr. 5,000
innev. Vin- och silkesodling, jernfabrikation
samt beredning af ett slags högt värderad ost
("rubiola"). C. hade fordom ett befäst slott, i
hvilket den sardinske konungen Karl Emanuel 1731
lät insätta sin moder, markisinnan S:t Sebastian,
såsom fånge.

Cevallo [tsevaljå], Pedro, spansk statsman, f. i
Santander 1761, var först legationssekreterare i
Lissabon och blef, efter sitt giftermål med en nièce
till "fredsfursten" Godoi, utrikesminister. Vid
revolutionen i Aranjuez (1808) trädde han på
tronföljarens (sedermera konung Ferdinand VII:s)
sida. Konung Josef sökte vinna honom för sig,
men C. slöt sig snart till stora juntan, i hvars
tjenst han verkade i London, der han 1808 utgaf ett
utmärkt arbete öfver de spanska förhållandena och
särskildt tilldragelserna i Bayonne s. å. I spanska
befrielsekriget (1808–14) var han en af de ledande
männen, och efter Ferdinand VII:s återkomst stod han i
mycken ynnest vid hofvet. Visserligen kom han för en
tid i onåd hos konungen och blef då t. o. m. aflägsnad
från Madrid, men inkallades åter i ministèren och
beklädde sedermera sändebudsplatser i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>