- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
287-288

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiabrera, Gabriello - Chialli, Vincenzo - Chiana, flod i mellersta Italien - Chiapas, Las, stat i republiken Mejico - Chiaramonti, påfven Pius VII:s familjenamn. Se Pius VII - Chiari, stad i den italienska prov. Brescia (Lombardiet) - Chiaroscuro, Ital., ljusdunkel - Chiasmus l. Chiasm, retor., egentl. "korsställning" - Chiasteggio, ort i den italienska prov. Pavia (Lombardiet). Se Casteggio - Chiavari, stad i den italienska prov. Genova, vid Medelhafvet - Chiavenna l. Clavenna, gammal stad i den italienska provinsen Sondrio (Lombardiet) - Chiaves, portugisisk stad. Se Chaves - Chibou-harts (Cachibou-harts), farmak., en välluktande produkt af Bursera gummifera. Jfr Burseraceæ - Chibouque, Fr., turkisk tobakspipa. Se Tsjibuk - Chic, Fr. (af T. schick), skicklighet, konstgrepp; elegans och modern stil i kläder, möbler m. m. - Chica, ett af bladen af växten Bignonia chica - Chicago, stad i nordamerikanska staten Illinois

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efterbildade dem likväl i allmänhet med stor frihet
och uppgaf icke sin nationella egendomlighet. Så blef
han skapare af många nya lyriska former, och man kan
säga, att den moderna italienska lyrikens första
toner framklingade i hans diktning. Han försökte
sig emellertid, fastän icke med lika stor framgång,
inom nästan alla andra grenar af poesien, och med sina
Lettere famigliari införde han den poetiska episteln
i den italienska literaturen. Hans canzon-cykel
med anledning af toskanernas små sjösegrar öfver
turkar och pirater räknas till hans bästa dikter och
utgör ett minnesmärke af äkta patriotism. C:s Opere
utkommo 1768.

Chialli [ki-], Vincenzo, italiensk historiemålare,
f. 1787, d. 1840 såsom direktör för målare-skolan
i Cortona, fick sin utbildning hos Camuccini i
Rom och gjorde sitt namn vida kändt genom en mängd
förträffliga klosterinteriörer med genreartadt eller
historiskt staffage.

Chiana [ki-], flod i mellersta Italien, i sydöstra
delen, af Toscana och vestra delen af Umbrien. Fordom
var Chiana-dalen ett träsk med giftiga utdunstningar,
men numera är den en fruktbar och väl odlad trakt, som
i synnerhet är bekant för sin vinodling (Chiana-vin).

Chiapas, Las [tsji-], stat i republiken Mejico. Den
gränsar i ö. till Guatemala, i n. till Tabasco,
i v. till Oajaca, i s. till Stilla oceanen och
Guatemala. Arealen 41,550 qv.-kilom. (755,5
qv.-mil). Omkr. 200,000 innev., till största
delen indianer. Nära vestkusten framstryker Sierra
Madre, som har flere höga toppar, mest utbrunna
vulkaner. Hufvudfloden är Rio Tabasco (i sitt öfre
lopp Rio Grijalva l. Rio Chiapas). Landet är rikt
på skogar. Alla näringar befinna sig på en låg
ståndpunkt. Hufvudstaden är San Cristobal (äfven
kallad Ciudad Real eller Ciudad de las Casas), med
omkr. 8,000 innev.

Chiaramonti [ki-], påfven Pius VII:s familjenamn. Se
Pius VII.

Chiari [ki-], stad i den italienska prov. Brescia
(Lombardiet), nära floden Oglio. Omkr. 10,000
innev. Österrikarna under prins Eugène besegrade der
fransmännen under Villeroi d. 1 Sept. 1701.

Chiaroscuro [ki-], Ital. (Fr. clair-odscur),
ljusdunkel.

Chiasmus l. Chiasm (af den grekiska bokstafven [chi] = chi),
retor., egentl. "korsställning", en sådan ställning af
beteckningarna för två motsatta begrepps-par, att två
motsvarande begrepps-beteckningar sättas ytterst i en
period, och de två andra innerst, t. ex. viget aetas,
animus valet. Denna ställning kan användas äfven i
fråga om flere begrepps-par och hela satser. Exempel
på chiasm i svenskan erbjuder versen: Din hamn är
stormig, fridlöst är ditt hem (B. E. Malmström).
R. Tdh.

Chiasteggio [kiastädjå], ort i den italienska
prov. Pavia (Lombardiet). Se Casteggio.

Chiavari [ki-], stad i den italienska prov. Genova,
vid Medelhafvet. Omkr. 12,000 innev. Blomstrande
industri. Berömd osttillverkning.

Chiavenna [ki-] l. Clavenna, gammal stad i den
italienska provinsen Sondrio (Lombardiet), n. om
Comosjön, i en romantisk dal vid floden

Maira. Omkr. 4,000 innev. Bomulls-, siden-
och pappersindustri.

Chiaves [sjaves], portugisisk stad. Se Chaves.

Chibou-harts (Cachibou-harts), farmak., en välluktande
produkt af Bursera gummifera. Jfr Burseraceae.

Chibouque, Fr. [sjibuck], turkisk tobakspipa. Se
Tsjibuk.

Chic [sjick], Fr. (af T. schick], skicklighet,
konstgrepp; elegans och modern stil i kläder, möbler
m. m.; obesväradt, frimodigt och ledigt sätt att vara;
pikant utseende; i målarekonsten: effektfull och rask
penselföring. Det vulgära svenska ordet "stilighet"
motsvarar i flere fall det icke mindre vulgära "chic".

Chica, ett af bladen af växten Bignonia chica beredt
cinnoberrödt färgämne, hvarmed indianerna färga
sin hud.

Chicago [sjikågå], stad i nordamerikanska
staten Illinois, vid Chicago-flodens utlopp i
Michigan-sjön. Trakten var ursprungligen sumpig
och lågländ, men har i en nyare tid blifvit genom
konst upphöjd 3–4 m. (10–13 f.) öfver den omgifvande
präriens yta. C. visar på ett öfverraskande sätt
huru hastigt städer växa i Amerika. I slutet af förra
årh. uppfördes vid flodmynningen ett fort till skydd
för pelshandlarna mot de kringboende indianerna,
men först 1830 bosatte sig några familjer der. 1837
fick C. stadsrättigheter och hade då mer än 4,000
innev. 1840 var innebyggarnas antal 4,479, 1850
utgjorde det 30,000, 1860 hade det stigit till 110,000
och 1870 till 306,000. Den 8 Okt. 1871 hemsöktes
staden af en eldsvåda, som rasade i tre dagar (8–10
Okt.) och lade 17,450 hus i aska. Men likt en ny Fenix
uppstod ur askan ett nytt C., praktfullare än det
förra. Industrien och handeln togo större fart, och
redan i början af 1873 hade innebyggareantalet stigit
till 367,400 och utgjorde 1876 omkr. 420,000. År
1870 voro 9,648 svenskar bosatta i staden. –
Gatorna äro raka, breda, ofta planterade med träd
och innefattade af praktfulla byggnader af sten och
marmor. Öfver Chicago-floden, som tjenar till hamn,
finnas en mängd svängbroar och under densamma tvänne
tunlar. Staden eger ett universitet (grundadt 1855),
många andra undervisningsanstalter, observatorium,
praktfullt operahus och nära 200 kyrkor, bland hvilka
"Second presbyterian church" utmärker sig genom
sin storlek. C:s industri består i tillverkning af
ångmaskiner, jernvägsmateriel, landtbruksredskap,
läder, socker, bränvin och mjöl. C. är hufvudhamnen
vid de stora amerikanska sjöarna. Genom dem har
staden en vattenväg till S:t Lawrence-floden,
liksom han genom Erie-kanalen står i förbindelse
med Hudson och New-York samt genom Illinois-kanalen
med Mississippi. C. utgör föreningspunkt för 18
jernvägslinier, genom hvilka det sättes i förbindelse
med alla delar af Nord-Amerika. Såsom handelsstad
intager det ett framstående rum och drifver särskildt
handel med svin, boskap och spanmål. 1875 utfördes
t. ex. 2,069,200 svin. Hela handelsomsättningen
uppgick 1875 till 657 mill. dollars. Stadens
handelsflotta räknade 1871 667 fartyg med en
drägtighet af 94,000 tons.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free