Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chymus, Lat., fysiol. - Chytræus (egentl. Kochhaff), David - Chör, musikt. Se Chor - Ciacona, Ital., ett slags dans. Se Chaconne - Cialdini, Enrico - Ciará, provins på nordöstra kusten af Brasilien. Se Ceará - Cibalæ, fordom stad i Pannonien (Ungern) - Cibao, bergland på Haiti - Cibber. 1. Colley C. - Cibber. 2. Theophilus C. - Ciborium, Lat. (Grek. kiborion), betecknade ursprungligen fröbaljan af den egyptiska bönan - Cibrario, Giovanni Antonio Luigi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
näringsämnena, och återstoden antager, under
fortgående förändring med afseende på färg, lukt och
konsistens, småningom karakteren af exkrement.
C. L.
Chytraeus (egentl. Kochhaff), David, tysk teolog,
f. 1530, utnämndes 1551 till professor i Rostock,
deltog 1569 i ordnandet af det evangeliska
kyrkoväsendet i Österrike och var sedermera
verksam vid den lutherska kyrkans organisation i
Steiermark. Död 1600. C. deltog i aftattandet af
konkordieformeln.
Chör, musikt. Se Chor.
Ciacona [tjakåna], Ital., ett slags dans. Se Chaconne.
Cialdini [tjal-], Enrico, hertig af Gaëta,
italiensk general, föddes d. 10 Aug. 1811,
studerade filosofi och medicin i Parma, men måste
1831, för sitt deltagande i resningen i Romagna,
fly till Frankrike. 1832 inträdde han i dom Pedros
Oporto-legion, öfvergick 1835 till Spanien för att
strida mot carlisterna och befordrades der till
öfverstelöjtnant. Vid den lombardiska resningens
utbrott 1848 befann han sig i Paris, men begaf sig
genast till Italien för att inträda i frihetskämparnas
led. Der föll han efter drabbningen vid Vicenza,
svårt sårad, i österrikarnas händer, men frigafs
snart och kämpade under återstoden af fälttåget i
spetsen för en skara frivilliga. 1855 deltog han i
expeditionen till Krim, hvarefter han utnämndes till
generalmajor, och 1859 deltog han åter i fälttåget mot
österrikarna. Efter freden blef han generallöjtnant
och befälhafvare i Romagna. I Sept. 1860 ryckte C.,
tillika med general Fanti, in i Kyrkostaten, slog
den påfliga hären vid Castelfidardo (d. 18 s. m.),
öfverskred neapolitanska gränsen, slog neapolitanerna
vid Isernia (d. 17 Okt.), belägrade och intog Gaëta
(d. 13 Febr. 1861) och eröfrade Messinas citadell
(d. 13 Mars). Han blef derefter general. I April 1861
blef han deputerad i det första italienska parlamentet
och råkade der i en häftig strid med Garibaldi. Deras
oenighet blef dock snart bilagd. De följande åren
användes han än såsom ståthållare i södra Italien, än
såsom militärbefälhafvare. 1864 utnämndes han till
senator. Vid utbrottet af 1866 års krig mot Österrike
förde han befälet öfver den här, som sammandrogs vid
nedre Po för att öfver Ferrara göra infall i Venezia,
hvilken plan dock, efter italienarnas nederlag vid
Custozza, måste öfvergifvas. Sedan utnämndes han
till generalstabschef i stället för Lamarmora,
med hvilken han, i anledning af 1866 års händelser,
råkade i en mycket skarp literär fejd, som dock
slutligen afbröts genom konungens mellankomst. Såsom
utomordentligt sändebud åtföljde C. 1870 prins
Amadeo till Spanien och stannade der ända till
1873 såsom privatman. Sistnämnda år upphöjdes han
till hertig af Gaëta, och i Juli 1876 blef han
ambassadör i Paris. C. är en man med ovanligt
stor kraft, skarp blick och rask beslutsamhet.
C. O. N.
Ciará, provins på nordöstra kusten af Brasilien. Se
Ceará.
Cibalae, fordom stad i Pannonien (Ungern), nära det
nuv. Vinkovsze. Der föddes kejsar
Valentinianus, och der besegrade Konstantin den store
314 sin medtäflare Licinius.
Cibao, bergland på Haiti. Det var fordom bekant för
sina guldgrufvor.
Cibber [-ör]. 1. Colley C., engelsk
lustspelsförfattare och skådespelare, f. 1671, var
anställd vid Drurylane-teatern, i hvilken han 1711
blef meddelegare, men afgick från scenen 1730, då han
till följd af sina politiska sträfvanden kröntes till
"poëta laureatus". Död 1757. C. skref några tämligen
obetydliga skådespel: The careless husband (1704)
och The nonjuror (1715) m. fl. Under de sista åren
af sitt lif skref han Apology for his own life (1740;
ny uppl. 1822). – 2. Theophilus C., den förres son,
dramatisk författare och skådespelare, f. 1705,
d. 1757, är mest känd genom The lives of the poets
of Great-Britain and Ireland to the time of dean
Swift (1733), af hvilket verk han dock sannolikt ej
ensam är författare. Hans hustru, Susanne Marie C.,
f. 1716, d. 1766, var en af sin tids största tragiska
skådespelerskor.
Ciborium, Lat. (Grek. kiborion), betecknade
ursprungligen fröbaljan af den egyptiska bönan
(Colocasia), och emedan sådana fröbaljor fordom af
egypterna användes som dryckeskärl, blef ciborium
äfven namn på dryckesbägare af metall. I den
katolska kyrkan betecknade ciborium först en större
kalk, vanligen af silfver, hvilken tjenade till
förvaringsrum för hostian, och sedermera den under
den äldre medeltiden brukliga altaröfrerbyggnaden
(baldakinen). Äfven tabernaklet eller sakramentshuset,
som i de gotiska kyrkorna uppfördes vid sidan af
altaret, för hostians bevarande, kallades stundom
ciborium. Jfr Tabernakel.
Cibrario [tji-], Giovanni Antonio Luigi, italiensk
häfdatecknare och statsman, föddes 1802 och trädde
1824 som jurist i sardinsk tjenst. Emedan han i flere
skrifter ifrat för Italiens enhet och sökt väcka sina
landsmäns nationalkänsla samt visat en sansadt liberal
hållning, vann han konung Karl Alberts synnerliga
förtroende och användes af honom i flere diplomatiska
värf. 1848 sändes han som kongl. kommissarie till
Venezia och tog denna stad i besittning för Sardiniens
räkning. S. å. utnämndes han till senator. När Karl
Albert, efter det olyckliga slaget vid Novara (1849),
nedlade sin krona och gick i frivillig landsflykt
till Portugal, skickades C. till Oporto för att
söka förmå sin kunglige vän att komma tillbaka,
men vann ej det åsyftade ändamålet. I Ricordi di una
missione in Portogallo al re Carlo Alberto (1850,
3:dje uppl. 1861) skildrade han denna sin färd. Som
generaltulldirektör (1850–52) inlade C. stora
förtjenster genom införandet af en noggrannare
gränsbevakning, ordnandet af en handelsstatistik
och afslutandet af ett på frihandelns grunder bygdt
handelsfördrag med Frankrike (1851). Maj–Nov. 1852
var C. finansminister, 1852–55 undervisningsminister
och 1855–56 utrikesminister, i hvilket ämbete
han efterträddes af Cavour. Sedan egnade han sig
uteslutande åt literära sysselsättningar. Död 1870. –
De vigtigaste af C:s historiska arbeten äro Notizie
sulla storia dei principi di Savoia (1825), Della
economia politica del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
