- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
473-474

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Collett, Jonas - 2. Collett, Peter Jonas - 3. Collett, Jakobine Camilla - 4. Collett, Robert - Colletta, Pietro - Colli, Ital., handelst. Se Collo och Kolli. - Collier - Collier, John Payne - Collin, Anders - Cullen-Bryant, William, nordamerikansk skald. Se Bryant W. C. - Culmbach, Hans von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för tidigt lät stortinget få underrättelse om dess
förestående upplösning (1836), framkallade Karl
Johans harm, och sedan en ny ståthållare blifvit
utnämnd, måste C., på konungens tillsägelse, taga
afsked. Hans uppförande vid detta tillfälle har
blifvit olika bedömdt; visst är, att det gjorde
honom till Norges populäraste man. 1839 års storting
beviljade honom pension med full lön. Sedan främlefde
C. sina dagar i stillhet och dog d. 3 Jan. 1851.
Y. N.

2. Collett, Peter Jonas, den förres brorson, norsk
jurist och estetiker, f. i Lier (nära Drammen)
d. 12 Sept. 1813, blef 1841 lektor och 1848 professor
i juridik vid Kristiania universitet. Död d. 18 Dec.
1851. Han offentliggjorde många skaldestycken och
literär-kritiska arbeten, som förskaffade honom mycket
anseende. Efter hans död utkom Den norske familieret
(1859–65); den första delen (utg. af Fr. Brandt 1865)
bär titeln "Foreläsninger över personretten" o. s. v.
Y. N.

3. Collett, Jakobine Camilla, norsk författarinna,
den förres hustru (ifrån 1841), syster till Henrik
Wergeland, föddes i Kristiansand d. 23 Jan. 1813.
Hon uppträdde först i tidningar, kalendrar o. d. samt
utgaf 1855 i särskildt tryck novellen Amtmandens
döttre
(2:dra uppl. 1860; "Amtmannens döttrar",
1863), som vann mycket bifall. Hennes öfriga
mera betydande skrifter äro: Fortällinger (1860;
"Berättelser af författarinnan till Amtmannens
döttrar", 1865), I de lange nätter (1862; "Under
långa nätter", 1866), Sidste blade (1868–72),
hvaraf fjerde delen utgafs 1874 under titel
Erindringer og bekjendelser, och Fra de stummes
lejr
(1877). På svenska utgaf hon 1866 Under
ljusa dagar
. Fru C. intager, på grund af renheten
och elegansen i sin stil, ett mycket framstående
rum i den nyare norska literaturen. Under de
senare åren har hon i sina skrifter förnämligast
behandlat frågan om qvinnans sociala ställning.
Hon är en af qvirmoemancipationens ifrigaste
förfäktare. "Fra de stummes lejr" framkallade
i Danmark åtskilliga broschyrer. Hennes åsigter
äro mycket abstrakta, och hon vårdar sig ej
synnerligen om att påpeka praktiska utvägar till
att undanrödja de obilligheter, af hvilka
vårt samhällsskick enligt hennes mening lider.
Y. N.

4. Collett, Robert, den förras son, norsk
zoolog, f. i Kristiania 1842, blef 1872 konservator
vid det zoologiska museet i Kristiania och 1875
universitetsstipendiat. Han har inlagt stor
förtjenst om Norges vertebratfauna, som före hans tid
var föga bearbetad, och inom sitt fack utvecklat
en betydande författareverksamhet. Hans förnämsta
arbeten äro: Kristiania omegns fauna, (1864),
Norges fugle og deres geografiske udbredelse i
landet
(1868), Remarks on the ornithology of the
northern Norway
(1872), On the asymetry of the
skull in Nyctala Tengmalmi
(1874), Norges fiske
(s. å.), Bemärkninger om Norges pattedyr (1876),
Mindre meddelelser vedrörende Norges fuglefauna
i årene 1873–76
(1877). Han har dessutom
offentliggjort flere smärre skrifter, bl. a. rörande
Norges gobier och reptilier samt om fogelsamlingar
från Madagaskar. Dessa afhandlingar och arbeten äro
dels utkomna särskildt, dels intagna i

norska och engelska lärda tidskrifter. De innehålla
en stor rikedom på nya iakttagelser. Särskildt i
sina populära skildringar har han visat sig som en
framstående stilist. Y. N.

Colletta, Pietro, neapolitansk krigsminister,
f. 1775, inträdde 1796 i artillerikåren, verkade vid
franska invasionen 1799 för en författningsförändring
och hölls derför, efter bourbonernas återkomst
s. å., en tid fängslad. Under Josef Bonapartes och
Murats regering återinträdde han i tjenst, fick
1812 chefskapet för väg- och vattenbyggnadskåren,
blef 1813 ingeniörgeneral och 1814 statsråd. 1815
stred han mot österrikarna och undertecknade
kapitulationen i Casalanza. Ehuru misstänkt af de
återvändande bourbonerna, beklädde han under dem
flere höga militära poster. Vid revolutionen 1820
sändes han som generalkommendant till Sicilien,
men utsågs kort derefter till krigsminister, dock ej
förrän revolutionens sak redan var förlorad. Efter
tre månaders fängelse på fästet S. Elmo förvisades
han 1821 till Brünn (Mähren), men fick sedan
rättighet att slå sig ned i Florens, der han dog
1831. C. författade Storia del reame di Napoli dal
1734 sino al 1825
(1834), ett mycket berömdt arbete,
som trots kyrkans censur och statens förbud upplefvat
flere upplagor.

Colli, Ital., handelst. Se Collo och Kolli.

Collier [-ie], Fr. (af col, cou, Lat. collum, hals),
halsband, halskedja, ordenskedja.

Collier [kåljer], John Payne, engelsk
literaturhistoriker, f. 1789, blef tidigt anställd som
medarbetare i "Morning chronicle" och var ifrån
1850 vice-president i "Socicty of antiquaries" i
London. Bland hans arbeten må nämnas The poetical
decameron
(1820), en serie af samtal om engelska
skalder under drottning Elisabets tid, History of
english dramatic poetry to the time of Shakspeare,
and annals of the stage to the restoration
(1831),
hans förnämsta verk, samt New facts regarding the
life and works of Shakspeare
(1835) och Notes and
emendations to the text of Shakspeare’s plays
(1852;
ny uppl. 1853), hvars innehåll han förklarade sig
hafva funnit i en gammal upplaga af Shakspeares
skådespel och som väckte en liflig literär strid i
England. 1842–44 utgaf han en upplaga af Shakspeares
"Works".

Collin, Anders, religiös svärmare, föddes d. 27
Dec. 1754 i Kumla socken i Nerike och kom 1771 till
Stockholm, der han blef strumpväfvaregesäll. Redan
tidigt gjorde han bekantskap med Jakob Böhmes
äfvensom med Johann Arndts och Erik Tollstadii
skrifter. Efter en sjukdom (1783) fann han sin uppgift
vara att sprida kunskapen om Böhmes lära. S. å. trädde
han i brefvexling med några "finska vänner", hvilkas
andlige rådgifvare han snart blef. Under namn af
"Collinianer" bildade dessa hans vänner en sekt,
som ännu fortlefver bland den finsktalande allmogen
i Finland. 1789–1811 verkade C. för spridandet af
Böhmes lära bland de högre klasserna i Stockholm, hos
hvilka han under denna tid stod i mycken ynnest. Under
några år hade han äfven tillträde till hertig Karl
(sedermera Karl XIII), som lyssnade till hans läror
och utnämnde honom till hofbibliotekarie. De sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free