Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Columbia (Colombia) l. Columbias förenade stater (förr Nya Granada), republikanskt statsförbund i nordvestra Syd-Amerika - Columbia-pressen, boktryckarek., en boktryckarepress, uppfunnen omkr. 1818 af amerikanen G. Clymer - Columbias förenade stater. Se Columbia - Columbium, kem., kallades af Hatchett metallen i den af honom (1801) upptäckta columbiumsyran - Columbretes l. Orm-öarna, en till spanska prov. Castellon de la Plana hörande ögrupp i Medelhafvet - Columbus. 1) Hufvudstad i nordamerikanska staten Ohio - Columbus. 2) Stad i nordamerikanska staten Georgia - Columbus. 3) Stad i nordamerikanska staten Mississippi - Columbus, Kristoffer (Ital. Christoforo Colombo, Sp. Cristobal Colon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Historia. Landet eröfrades i 14:de årh. af
spanioren Gonzalo Jeménez de Quesada, som
kallade det Nya Granada och anlade staden
Bogotá. Det hörde i början till vicekonungariket
Perú, men upphöjdes 1563 till ett särskildt
presidentskap och blef 1718 ett vicekonungarike, till
hvilket äfven lades Ecuador och Venezuela och i
hvilket Cartagena och Bogotá vexelvis voro
hufvudstäder. Med anledning af Ferdinand VII:s
afsättning och Josef Bonapartes upphöjande på spanska
tronen tillsattes 1810 ett regeringsutskott, som
under Ferdinands fångenskap skulle sköta regeringen.
I April 1811 förklarade sig provinsen
Cundinamarca för en från Spanien skild republik;
de öfriga provinserna sammanslöto sig i Nov. s.
å. till en federativstat, som dock först 1813 skilde
sig från Spanien. 1814 tvingade Bolivar
Cundinamarca att sluta sig till Nya Granadas
förenade provinser, och s. å. valde kongressen
Camilo Torres till president. 1815 nödgades Nya
Granada, kufvadt af en öfverlägsen krigshär
under general Pablo Morillo, att å nyo underkasta
sig Spanien, och det straffades grymt för sitt
affall. Men genom Bolivars seger vid Boyacá
(d. 7 Aug. 1819) befriades landet, och d. 17
Dec. s. å. förenades Nya Granada med Venezuela
till en republik, Columbia. 1821 anslöt sig
Panamá och 1822 Ecuador till den nya fristaten.
Denna fick dock ej lång varaktighet. Till följd
af inre förvecklingar skilde sig Venezuela 1829
och Ecuador 1830 från Nya Granada, hvilket
1831 konstituerade sig till en egen republik.
Efter långvariga inbördes krig, som bragte
landet i det djupaste elände, följde 1841–48 en
tid af lugn. Under de följande årens partistrider
upphäfdes slafveriet (1852). 1858 omorganiserades
republiken till ett federativt statsförbund
(Granadas förenade stater), i hvilket de
36 provinserna förenade sig till 8 oberoende
republiker, som trädde i ett ganska löst förhållande
till centralregeringen i Bogotá. Redan 1860
utbröt å nyo ett inbördes krig. Mosquera, i spetsen
för det demokratiska partiet, afsöndrade staten
Cauca från förbundet samt grundade af denna
och några andra oppositionella stater en
konfederation, med namnet Columbias förenade
stater. 1862 åvägabragtes emellertid en
konvention, som gjorde slut på kriget och förenade
alla staterna. 1863 fick landet sin nuvarande
författning. Unionsregeringen erhöll en ganska
vidsträckt myndighet; men hennes förhållande
till de enskilda staterna blef dock ej tillräckligt
noggrant bestämdt.
Columbia-pressen, boktryckarek., en
boktryckarepress, uppfunnen omkr. 1818 af amerikanen
G. Clymer. Den skiljer sig från sina föregångare
derigenom att den ej eger någon s. k. spindel,
utan i stället är försedd med en sinnrik
kombination af häfarmar, hvarigenom den är i stånd
att utöfva en utomordentlig kraft. Till följd
deraf är den, trots sin invecklade mekanism och
de ofta behöfliga reparationerna, ännu mångenstädes
i bruk.
Columbias förenade stater. Se Columbia.
Columbium, kem., kallades af Hatchett
metallen i den af honom (1801) upptäckta
columbiumsyran, eller, såsom den nu benämnes,
niobsyran. Columbium är således synonymt med
niobium.
P. T. C.
Columbretes l. Orm-öarna, en till spanska
prov. Castellon de la Plana hörande ögrupp i
Medelhafvet, i Valenciabukten. Öarna äro
vulkaniska och bebos endast af fiskare.
Columbus [kålömbös]. 1) Hufvudstad i
nordamerikanska staten Ohio, vid Scioto. Omkr.
32,000 innev. C. är regelbundet bygdt och
har många vackra byggnader. Liflig industri.
Betydande handel. Staden, i hvilken flere
jernvägslinier mötas, anlades 1812 i en ödemark och
har sedan hastigt utvecklat sig. En bro öfver
floden förenar C. med den midt emot liggande
staden Franklinton. – 2) Stad i nordamerikanska
staten Georgia, vid floden Chattahoochee.
Omkr. 7,500 innev. Liflig industri och handel,
i synnerhet med bomull. – 3) Stad i nordamerikanska
staten Mississippi vid floden Tombigbee.
Omkr. 5,000 innev. Medelpunkt för ett rikt
bomullsdistrikt.
Columbus, Kristoffer (Ital. Christoforo
Colombo, Sp. Cristobal Colon), Amerikas
upptäckare, föddes i Genua 1456, enligt den tyske
geografen O. F. Peschels forskningar (af andra
uppgifves födelseåret vanligen till 1436 eller 1446).
Fadern, Dominico C., var en ullväfvare i ringa
vilkor, och äfven Kristoffer tyckes en tid, sedan
han vid högskolan i Pavia fått någon undervisning,
hafva arbetat i samma yrke hemma hos
fadern. Vid femton års ålder blef han sjöman
och gjorde vidsträckta färder, bl. a. till Levanten,
Island (1477) och Guinea-kusten. Efter att
hafva varit nära att förlora lifvet vid ett
skeppsbrott utanför Kap Vincent, slog han sig ner i
Portugal och äktade der Felipa Muñitz
Perestrello, hvars fader koloniserat ön Porto Santo (n. ö.
om Madeira). På denna ö var C. en tid bosatt. Han
sysselsatte sig der med läsning af kosmografiska
arbeten och resebeskrifningar – hans käraste
nöje sedan gammalt –, genomgick sin svärfaders
efterlemnade dagböcker och kartor samt språkade
med gamla sjömän om det underliga hafvet
vesterut. Vid denna tid synes tanken på att nå
land genom att segla åt vester hafva uppstått
hos honom. Liksom Aristoteles föreställde sig
C., att jorden är ett klot, som kan kringseglas.
Han delade jordperiferien i 360 grader. Af
dessa voro, enligt hans åsigt, 240 grader kända;
den återstående rymden, 120 grader, var, menade
C., till största delen fylld af land, nämligen
Asien, och detta måste man ganska snart
påträffa genom att segla rakt vesterut. Geografernas
teorier, sjöfarandes berättelser äfvensom dunkla
rykten gåfvo honom antagliga skäl för denna åsigt.
Det berättades, att ute i hafvet, 400 mil v. om
Kap Vincent, hade efter en långvarig vestlig blåst
hittats ett stycke trä af sällsamt slag och ej
arbetadt med jern; vid Porto Santo hade drifvit
i land stora rör, hvilka man tyckte likna dem,
som enligt Ptolemæus växte i Indien, och vid
Flores, en af Azorerna, hade, berättades det
vidare, uppvräkts tvänne lik – "bredansigten, som
till utseendet mycket skilde sig från kristna
menniskors". Måhända hade C. äfven vid besöket
på Island hört talas om ett vesterut beläget
fastland. Ändtligen beslöt han sig för att söka nå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
