- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
843-844

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daniel, Hormann Adelberg - Daniell, John Frederick - Daniells hygrometer - Daniells stapel - Daniels, Alexander Joseph Aloys Reinhardt von - Danielsen, Daniel Cornelius - Danielsson, Anders - Daniel Stern - Danilevski, Alexander Ivánovitsch Michailovski

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

122:de uppl.1877) och Handbuch der geographie
(1859–61; 4:de uppl. 1874–75) m. fl.

Daniell [danjel], John Frederick, engelsk kemist
och fysiker, f. 1790, d. 1845 som professor i kemi
vid "King’s college" i London. 1820 uppfann han en
ny hygrometer (fuktighetsmätare), medelst hvilken
luftens verkliga fuktighetshalt kan utrönas. Men hans
största förtjenst ligger dock i uppfinningen af den
konstanta galvaniska stapeln (zink-koppar-element),
som möjliggör elektricitetens användning i
industrien. Från 1816 utgaf D. jämte Brande en
tidskrift, hvilken sedermera fick namnet "Quarterly
journal of science and art". Skrifter: Meteorological
essays
(1823), Essay on artifical climate considered
in its applications to horticulture
(1824) och
Introduction to the study of chemical
philosophy
(1839) m. fl.

Daniells hygrometer, meteor., en af den engelske fysikern
J. F. Daniell uppfunnen hygrometer.

Daniells stapel, fys., en af koppar-zinkelement
bestående konstant galvanisk stapel, uppkallad efter
den engelske fysikern J. F. Daniell. Se Galvanisk
stapel
.

Daniels, Alexander Joseph Aloys Reinhardt von, tysk
rättslärd, f. i Düsseldorf 1800, blef 1843 medlem
af revisions- och kassationsdomstolen i Berlin
samt 1852 af öfvertribunalet derstädes och var från
1844 till sin död dessutom professor i juridik vid
Berlins universitet. Han var medlem af 1848 års
"konstituerande nationalförsamling" och tillhörde
första kammaren i den församling, som, på grund
af den oktrojerade grundlagen af d. 5 Dec. 1848,
sammanträdde i Febr. 1849. År 1854 utnämndes han
af konungen till lifstidsledamot af herrehuset och
till kronsyndikus. Död 1868. – D:s hela verksamhet
kännetecknas af den strängaste konservatism. Hans
arbeten äro dels af privaträttsligt och dels af
rättshistoriskt innehåll. Det vigtigaste bland dem
är "Rechtsdenkmäler des deutschen mittelalters"
(1858–62), som utgafs af honom i förening med Gruben
och Kühns.

Danielsen, Daniel Cornelius, norsk läkare,
född i Bergen d. 4 Juli 1815, utnämndes 1846 till
öfverläkare vid det blifvande spetälskesjukhuset
"Lungegårds hospital" i Bergen, hvilken befattning
han tillträdde 1849, då sjukhuset var färdigt. Sedan
1859 har han nästan hvarje år varit ledamot af
stortinget, der han städse uttalat sig i liberal
anda. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 blef han
medicine hedersdoktor. D. har företrädesvis vinnlagt
sig om studiet af hudsjukdomarna och särskildt
spetälskan, som är en af det vestanfjällska Norges
största landsplågor. Tillsammans med K. V. Boeck
utgaf han 1847 sitt stora verk Om spedalskhed och
1855–62 Samling af iagttagelser om hudens sygdomme
(båda dessa skrifter utgåfvos såväl på norska som på
franska). Derjämte har han i särskilda större och
mindre skrifter och afhandlingar behandlat spetälskan
och syfilis. D. är ock en ansedd naturforskare och
har utgifvit bl. a. Bidrag til pectinibranchiernes
udviklingshistorie
(1851, tillsammans med J. Koren)
samt Fauna litoralis Norvegiae (1856, tillsammans
med M. Sars och J. Koren). Han var en af deltagarna i den
norska Atlantiska hafsexpeditionen 1876–77. Y. N.

Danielsson, Anders, riksdagsman, född d. 12
Jan. 1784 i Gingri socken af Elfsborgs län, åtnjöt
en nödtorftig boklig undervisning och fick derefter
en tingsskrifvareplats, på hvilken han snart gjorde
sig bemärkt genom sitt skarpa hufvud och sin kraftiga
vilja. Vid 1809 års riksdag gjorde han sitt inträde
i det politiska lifvet, och sedermera deltog han i
alla riksmöten intill sin död. Ännu 1815 var han
regeringens man och – något som var föga ovanligt
den tiden – "mot kontant" bondestånds-sekreterarens
"pålitliga biträde". Men redan under den påföljande
riksdagen (1817–18), sedan riddarhusoppositionen
börjat samla sina krafter, hade ställningen undergått
en väsentlig förändring, och vid riksdagens slut
ansåg D. sig kunna förklara, att bondeståndet
trädt ur sitt "omyndighetstillstånd". Vid 1823 års
riksdag var han, alltifrån början, bondeoppositionens
erkände ledare. I många hänseenden, särskildt genom
sin energiska seghet och fyndiga talegåfva, var
han väl vuxen detta värf. Mången gång fick han
visserligen uppbära stickord för sin prunkande
fraseologi, hvilken alltför tydligt vittnade om
främmande biträde, men ingen drog i trifvelsmål,
att grundsatserna och åsigterna voro hans egna. Utom
nyssnämnda värdefulla chefsegenskaper egde han ock,
ofta i rikt mått, till sitt förfogande de yttre medel,
som den tiden tämligen ohöljdt begagnades för att
vinna inflytande. Riksdagsordningens 15 § stadgade
då helt enkelt: "Vilja flere härad förena sig om
en fullmäktig, vare sådant dem obetaget", och i
kraft deraf kunde D. vid sistnämnda riksdag uppträda
såsom representant för fem härad i Elfsborgs samt
fyra härad i Skaraborgs län, och hans alltmer ökade
anseende bragte det slutligen derhän, att han infann
sig såsom ombud för tjugosju härad. Det är klart,
att under sådana förhållanden riksdagsmanna-arvodet
skulle räcka till ej allenast för underhållet af
ett helt privat-kansli, utan ock för de förtroliga
samqväm, i hvilka åsigterna bäst bearbetades. – Äfven
af 1827 års märkliga statsrevision var D. ledamot, och
gång efter annan kom han i åtnjutande af indrägtiga
platser vid bankens förvaltning. Hans kostsamma
riksdagslif verkade likväl slutligen ruinerande för
hans enskilda affärsställning, och endast vänners
mellankomst hade han att tacka för att han ostörd
kunde till sin död bibehålla sin plats såsom direktör
vid diskonten i Göteborg. Grundlagsändringen vid
1834–35 års riksdag omöjliggjorde hans mångdubbla
kommittentskap, och innan det gafs honom tillfälle
att å nyo pröfva valmännens förtroende, afled han,
d. 22 April 1839. Såsom politisk personlighet
delar han förtjenster och fel med öfriga medlemmar
af den begynnande riksdagsoppositionen under
de första årtiondena af Karl Johans regering.
J. H.

Daniel Stern, pseudonym för den franska författarinnan
M. C. S. d’Agoult.

Danilevski, Alexander Ivanovitsch Michailovski,
rysk krigshistoriker, f. 1790, deltog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free