Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drako, lagstiftare i Athen - Drakonisk - Drakonisk månad - Drakskepp, arkeol. Se Drake. - Drakslinga, arkeol. - Drak-ödlor, zool. Se Draco. - Dram, engelsk viktenhet - Dram, dramatisk diktart - Drama - Drama, stad i turkiska ejaletet Saloniki - Dramaturg - Dramburg - Dramma lirico - Drammen - Drammenselfven - Drammensfjorden - Dramselfven. Se Drammenselfven. - Drance
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mildare och mera frisinnade grundsatser hvilande
lagstiftning, hvari dock upptogos de bland D:s lagar,
hvilka angingo mordprocesser. För handläggandet
af sistnämnda slags mål säges D. hafva inrättat
"efeternas" domstol. (Se Efeter.) A. M. A.
Drakonisk, alltför sträng, grym, omensklig (om
lagar). Se Drako.
Drakonisk månad l. Drakmånad, astron., månens
omloppstid med hänsyn till hans s. k. noder. Se
Astronomisk månad.
Drakskepp, arkeol. Se Drake.
Drakslinga, arkeol., ett i den fornnordiska
ornamentiken ofta förekommande ornamentsmärke,
en vanligen i många slingor lagd bandlik kropp med
stiliseradt djurhufvud och ej sällan med framben,
ibland äfven med bakben. Namnet är högst olämpligt,
alldenstund drakbilderna, hvilka voro lånade
från utlandets konst och upptogos i Norden vid
början af medeltiden, äro bevingade (jfr t. ex. de
norska kyrkornas portalskulpturer), hvartill kommer,
att drakbilderna aldrig hafva bakben. Man har sökt
ersätta ordet drakslinga med ormslinga, men äfven
detta är olämpligt, emedan ormarna icke hafva
ben. Ifrågavarande anomala djurmotiv med ormlik
kropp är uppkommet genom omformning af bilden af ett
fyrfota djur. Man torde bäst undvika all tvetydighet
genom att kalla detta ornamentmotiv runstens-slinga.
Hd.
Drak-ödlor, zool. Se Draco.
Dram, engelsk vigtenhet, = 1,77 gram. Jfr Drachme.
Dram (Fr. drame, af Grek. drama), dramatisk diktart
med samma slags uppränning, konflikter och upplösning
som skådespelet, men vanligen mer än detta anlagdt
på att väcka rörelse. Jfr Drama och Skådespel.
Drama, Grek. (egentl. handling, af dran, handla),
en af poesiens trenne hufvudarter, nämligen den,
hvars uppgift är att efter vissa estetiska lagar
framställa en handling liksom om den försiggingo
midt för åskådarens ögon. Ett drama skrifves derför
merendels för att uppföras på skådebanan. (Se vidare
Skådespel. Om dramats förhållande till lyrik och
epos se Skaldekonst.) Vanligen indelar man dramat
i tre slag: tragedi (sorgespel), komedi (lustspel)
och drama (skådespel) uti inskränkt bemärkelse. –
Dramatik, dramatisk poesi. – Dramatiker, en som
författar dramer. – Dramatisera, behandla (ett ämne,
en roman o. s. v.) i dramatisk form. – Dramatisk, hvad
som tillhör eller står i sammanhang med dramat. –
Dramaturg (af drama och Grek. ergein, göra), en
som författar dramer. – Dramaturgi och Dramaturgik,
skådespelsdiktning, läran om reglerna för konsten
att dikta skådespel och konsten att på skådebanan
framställa sådana. Bland arbeten i dramaturgi är
G. E. Lessings "Hamburgische dramaturgie"
(1768) det märkligaste. – Jfr A. W. v. Schlegel,
"Vorlesungen über dramatische kunst und literatur"
(1809–11), Hettner, "Das moderne drama" (1852),
Freytag, "Die technik des drama" (1863), och Klein,
"Geschichte des drama" (1865–76).
Drama (Forntidens Drabeskos), stad i turkiska ejaletet
Saloniki (Rumilien). Omkr. 8,000
innev. Bomulls- och tobaksodling. Stora
bomullsspinnerier.
Dramaturg, skådespelsförfattare. – Dramaturgi
l. Dramaturgik, skådespelsdiktning. Se Drama.
Dramburg, stad i preussiska prov. Pommern,
regeringsområdet Köslin, vid Drage. 5,625
innev. (1875).
Dramma lirico l. Dramma per musica, Ital., lyrisk
dram, dram med musik, hos italienarna detsamma som
opera seria.
Drammen, stad i Norge, vid Drammenselfvens utlopp
i Drammensfjorden. 19,629 innev. (1879). Staden
består af tre delar: Bragernäs (på elfvens östra
sida), med 10,918 innev., samt Strömsö, 6,135
innev., och Tangen (på dess vestra sida), 2,576
innev. Bragernäs, som en lång tid lydde under
Kristiania, och Tangen voro redan långt tillbaka
i tiden hamnplatser ("ladesteder") för utförsel af
timmer. (Af allmogen kallas D. ännu Branäs.) 1715
fingo Bragernäs och Strömsö stadsprivilegier, och
de hafva sedermera oafbrutet gått framåt, ehuru vid
flere tillfällen härjade af eldsvådor, bl. a. i
Juli 1866, då största delen af Bragernäs lades i
aska. Efter denna eldsvåda återuppbyggdes D. på ett
sätt, som gjort det till en mycket vacker stad. 1868
förenades det, genom en jernväg, med Randsfjorden
(sedermera också med Kongsberg och Kröderen)
och 1872 med Kristiania. 1873 hölls der en allmän
norsk industriutställning. D. är Norges vigtigaste
exportort för virke. Detta flottas nedför elfven,
hvilken utgör aflopp för flere starkt skogproducerande
trakter. 1877 hade D. en flotta af 317 segelfartyg och
13 ångfartyg, med en drägtighet af 104,483 tons ock
en besättning af 3,743 man. 1878 uppgick importen
till ett värde af 3,953,000 kr. och exporten till
5,645,000 kr. (hvaraf 5,516,400 för trävaror).
Y. N.
Drammenselfven l. Dramselfven, norsk elf, som bildar
afloppet för södra delen af Kristians amt och större
delen af Buskeruds amt. Dess förnämsta tillopp är
Bägna, som upprinner på Filefjeld och i sydvestlig
riktning genomflyter den breda dalsänkningen Valdres
med dennas fortsättning Ådalen. Bägna bildar de stora
sjöarna Vangsmjösen, Slidrefjorden, Strandefjorden
och Spirillen. Efter ett lopp af 204 kilom. (27,5
mil) faller denna elf ut i Tyrifjorden,
sedan den förut upptagit den stora Randselfven,
som bildar afloppet för Randsfjorden. Först
efter sitt utlopp från Tyrifjorden kallas elfven
Drammenselfvem eller Dramselfven. Den upptager
nu Hallingelfven samt rinner genom Modum och Lier
förbi Drammen ut i Drammensfjorden. Hela längden
från Bägnas källor är 263 kilom. (35,4 mil), och
flodområdet utgör 17,000 qv.-kilom. (308,7 qv.-mil).
Y. N.
Drammensfjorden (Fornn. Drafn l. Dramn),
den af Kristianiafjordens armar, som upptager
Drammenselfven. Omkr. 30 kilom. (4,5 mil) lång.
Y. N.
Dramselfven. Se Drammenselfven.
Drance l. Dranse [drangs]. 1. (D. savoyarde.) Flod
i franska depart. Haute-Savoie (Savojen). Den faller
ut i Genèvesjön. Längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
