- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1503-1504

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dröm - Drömling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De genom sinnesintrycken alstrade enkla
förnimmelserna uppväcka "erinringsbilder" af
förut erfarna dylika, närbeslägtade och med dem
sammanhängande förnimmelser, hvilka sammansättas
till föreställningar. Dessa uppväcka i sin ordning
dels sådana verksamheter i det psykiska organet,
hvilka vi benämna "känslor" (affekter) och som genom
särskilda nervförbindelser kunna omedelbart inverka
på en mängd af kroppens organ (ansigtsmusklerna,
hudens blodkärl, hjertat, vissa körtlar o. s. v.),
dels, enligt de för idéassociationen gällande lagarna,
nya erinringsbilder och föreställningar samt bilda
på sådant sätt längre eller kortare och mer eller
mindre sammansatta räckor, hvilkas yttersta leder äro
omdömen och viljebestämningar, som genom de motoriska
centralapparaterna i hjernan sätta rörelsenerver och
motsvarande muskler i verksamhet. Men sinnesorganen
kunna påverkas icke endast af intryck från den yttre
verlden, utan äfven af sådana intryck, som hafva sitt
upphof inom dem sjelfva. De förnimmelser, hvilka på
sådant sätt framkallas, benämnas, till skilnad från
de vanliga, "subjektiva förnimmelser". Äfven dessa
kunna uppväcka erinringsbilder och föreställningar,
och deras orsak förlägges – i enlighet med den för
sinnesförnimmelserna i allmänhet gällande lagen –
utåt, d. v. s. de uppfattas så, som om de härrörde
från den yttre verlden. Under normala förhållanden
kontrolleras de och liksom öfvertonas af de verkligen
utifrån kommande intrycken; men stundom äro de så
starka, att detta kan ske endast med svårighet och
en viss ansträngning. Då själsverksamheten af en
eller annan orsak är svag eller rubbad, uppfattas de
subjektiva förnimmelserna såsom reella, i hvilket fall
de benämnas hallucinationer eller fantasmer. En annan
art af subjektiva förnimmelser äro erinringsbilderna,
hvilka spela en stor rol vid all själsverksamhet. De
kunna framkallas ej allenast genom de yttre intrycken
och genom hallucinationerna, utan äfven genom viljan
– ja de uppdyka oupphörligt och tränga sig fram i
uppmärksamhetens synfält, så snart detta icke är
upptaget af någonting annat. Dessa erinringsbilder
och deras bearbetning till sammanhängande taflor och
tankeföljder utgöra hvad man benämner fantasi. De
äro dess lifligare och få en dess mer utpräglad
objektiv karakter, ju mera de från den yttre verlden
härrörande förnimmelserna undertryckas. I sin största
fullkomlighet uppträda de såsom visioner och under det
ekstatiska tillståndet. Det är icke osannolikt, att
de dervid, genom ett slags centrifugal verksamhet,
äfven försätta sinnesorganen i ett tillstånd af
retning, hvarigenom dessa förnimmelsers liflighet
ännu mera förstärkes.

Den af de psykiska organens utveckling,
normala byggnad och nutrition beroende lagbundna
sammanlänkningen af de olika funktionerna, hvilken
är karakteristisk för den normala själsverksamheten,
störes af hvarje rubbning i dessa organs fysiologiska
tillstånd, vare sig att rubbningen består i en
stegring eller en sänkning af retbarheten och
verksamhetsförmågan hos något eller några bland
dem. Äro rubbningarna betydliga, och förekomma de
äfven under det

vakande tillståndet, så orsaka de den sjukdom, som
i sina högre grader benämnes vansinne.

Under sömnen inträda just sådana förhållanden, som
måste medföra en oregelbunden själsverksamhet. De
yttre sinnesintrycken äro fullständigt eller
åtminstone i så hög grad utestängda, att de icke kunna
utöfva sin kontrollerande inflytelse. De subjektiva
förnimmelserna kunna derigenom få en hög grad af
liflighet och objektivitet, och af de redskap,
som förrätta den psykiska bearbetningen af det på
sådant sätt skapade materialet, kunna några vara helt
och hållet försatta ur verksamhet, andra mer eller
mindre förändrade till sin retbarhet. Materialet
för drömmarna består säkerligen till största delen
af erinringsbilder, och de enstaka sinnesintryck
från den yttre verlden eller från den sofvandes egen
kropp, som då och då träffa hjernan, spela vanligen
endast rolen af anledningar till drömmen, eller
ock inväfvas de med de förra i drömmens fantastiska
väfnad. I alla händelser kunna icke i drömmen ingå
sådana förnimmelser, hvilka den sofvande ej sjelf
under sitt föregående lif haft. Den blindfödde drömmer
derför aldrig om ljus eller färger, den döffödde ej om
ljud eller toner. En egendomlighet, som ofta utmärker
drömmarna, är bristen på begränsning till tid och rum,
något som till en del måste tillskrifvas frånvaron
af de yttre intryckens reglerande inflytelse. Så har
man många uppgifter om drömmar, hvilka omfattat en
sammanhängande kedja af tilldragelser, tillräcklig
att i en berättelse fylla en jämförelsevis lång
tid, oaktadt det sofvande tillståndet endast varat
några minuter. Stundom förhåller sig den drömmande
såsom en fullkomligt passiv åskådare af de taflor,
hvilka upprullas för hans inre syn; stundom deltager
han såsom handlande i de tilldragelser drömmen
framställer. I sistnämnda fall är drömmen icke sällan
så liflig, att ej allenast minspel, förändring
af hjert- och andningsrytm o. d. framkallas af de
häftiga affekterna, utan att äfven regelbundna och
efter drömmens ingifvelser lämpade rörelser såväl
af talorganen som af extremiteterna och kroppen
i allmänhet utföras (jfr Somnambulism). Stundom
uppstå visserligen viljebestämningar, och dessa
t. o. m. mycket energiska (såsom vid det plågsamma,
halft sjukliga drömtillstånd, som benämnes
"maran"), men de förmå ej utöfva någon inverkan på
rörelseverktygen.

De erinringsbilder, som utgöra drömmens material,
äro icke alltid konkreta föremål, utan ofta
abstrakta begrepp, som mer eller mindre logiskt
bearbetas. Så uppställas icke sällan i drömmen de
högsta vetenskapliga problem, och dessa lösas ofta med
lätthet, till den sofvandes stora tillfredsställelse
–, men vid uppvaknandet befinnes lösningen i
de allra flesta fall vara fullkomligt absurd.
C. L.

Drömling, skogbevuxen sumptrakt mellan Braunschweig,
preussiska prov. Hannover och Sachsen. Arealen
omkr. 530 qv.-kilom. (9,6 qv.-mil). D. genomflytes af
Wesers biflod Aller och Elbes biflod Ohre. De för sin
djerfhet kända Drömling-bönderna drifva stor boskaps-
och hästafvel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free