- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1505-1506

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömqvinna - Drönare, zool. Se Bi - Dröpne l. Draupne - Dsaisang-nor, mongoliskt namn på sjön Saisan i Sibirien - Dschavanpur - Dschebel, Arab., berg. Se Djebel - Dschemna, biflod till Ganges. Se Djamna - Dschemnotri - Dscherba, en till Tunis hörande ö i Medelhafvet. Se Djerba - Dschessalmer - Dschidda, stad i arabiska prov. Hedjas. Se Djedda - Dschilum, flod i nordvestra delen af Britiska Ostindien. Se Djeilum - Dschinni, stad i afrikanska riket Massina. Se Djenne - Dschiti sjahar, "sjustadsriket". Se Djiti sjehr - Dschodpur - Dschohor, malajiskt furstendöme på halfön Malacka. Se Djohor - Dschumna, biflod till Ganges. Se Djamna - Dsigatsi, hufvudort i södra Tibet. Se Digardsji - Dsi-l-hedsche, skrifform för det arabisak månadsnamnet Su-l-hedja - Dsi-l-kada, Turk. och Pers. Se Di-l-kade - Dsjami, Mevlana Abdurrahman Ibn Akmed - Dsjebail, stad i syriska ejaletet Saida, vid Medelhafvet. Se Djebeil - Dsjeja, biflod till Amur. Se Seja - Djsiggetai l. Kiang - Dsjingis-kan, mongolisk eröfrare. Se Djingis-kan - Dsjudi, berg i Kurdistan. Se Djudi - Dsjungariet - Dsjunk, sjöv., ett slags kinesiskt fartyg. Se Junk - Dsjunkovski, Stepan Semenovitsch - D-sträng - Dsu-l-hedsche och Du'l-hedjeh, skrifformer af det arabiska månadsnamnet Su-l-kada - Dsumalen (Dzumalen) - Dsungariet (Dsjungariet) l. Songariet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drömqvinna (Fornn. draumkona), Nord. mytol.,ett qvinligt
väsende, som på ett antingen lyckobringande eller
olycksbådande sätt visade sig under drömmen. Jfr Dis
och Följa.

Drönare, zool. Se Bi.

Dröpne l. Draupne (Fornn. Draupnir, "den drypande"),
en Oden tillhörig ring, som förfärdigats af dvärgarna
Brock och Sindre samt hade den egenskapen att
hvar nionde natt åtta lika tunga ringar dröpo af
densamma. Jfr Oden.

Dsaisang-nor, mongoliskt namn på sjön Saisan i
Sibirien.

Dschavanpur. 1. Distrikt i britjsk-ostindiska
Nordvestprovinserna. – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt. Se Djaunpur.

Dschebel, Arab., berg. Se Djebel.

Dschemna, biflod till Ganges. Se Djamna.

Dschemnotri, en af hinduerna helighållen ort
i bristisk-ostindiska vasallstaten Garhval. Se
Djamnotri.

Dscherba, en till Tunis hörande ö i Medelhafvet. Se
Djerba.

Dschessalmer, britisk-ostindisk skyddsstat i vestra
delen af Radschputana. Se Djasalmir.

Dschidda, stad i arabiska prov. Hedjas. Se Djedda.

Dschilum, flod i nordvestra delen af Britiska
Ostindien. Se Djeilum.

Dschinni, stad i afrikanska riket Massina. Se Djenne.

Dschiti sjahar, "sjustadsriket". Se Djiti sjehr.

Dschodpur. 1) Britisk-ostindisk vasallstat i vestra
Radschputana. – 2) Hufvudstad i nämnda stat. Se
Djodpur.

Dschohor, malajiskt furstendöme på halfön Malacka. Se
Djohor.

Dschumna, biflod till Ganges. Se Djamna.

Dsigatsi, hufvudort i södra Tibet. Se Digardsji.

Dsi-l-hedsche, skrifform för det arabiska månadsnamnet
Su-l-hedja.

Dsi-l-kada, Turk. och Pers. Se Di-l-kade.

Dsjami, Mevlana Abdurrahman Ibn Akmed, persisk
skald, f. 1414, d. 1492, åtnjöt stort anseende vid
sultanen Husejn Behadurs hof. Hans mest berömda
arbeten äro Divan, ("diktsamling"), innehållande
endast lyriska stycken (öfversatta på tyska af
Rückert), och de didaktisk-poetiska berättelserna
Jusuf och Sulejcha samt Medschnun och Lejla. Bland
hans prosaiska skrifter märkas särskildt Beharistan
(vårträdgården), en imitation af Sadis "Rosengård",
och Nafahatu-l-uns (den gudomliga förtrolighetens
andedrägt), som innehåller lefnadsskildringar af
604 berömda sufis. D. kallas den siste af Persiens
store skalder. En biografi öfver honom utgafs af
Rosenzweig 1840.

Dsjebail, stad i syriska ejaletet Saida, vid
Medelhafvet. Se Djebeil.

Dsjeja, biflod till Amur. Se Seja.

Dsjiggetai l. Kiang, zool., halfhäst, halfåsna,
Egruus hemionus, en till hästslägtet hörande art,
som skiljer sig från de egentlige hästarna derigenom
att svansen är endast i spetsen besatt med långa hår
och från sina öfriga slägtingar derpå att kroppen är
grå eller

isabellafärgad, med svartbrun man och en mörk strimma långs
ryggen, men alltid saknar tvärstrimmor. Dsjiggetai
är ett vackert och kraftigt djur, som gnäggar
liksom hästen och som till storleken står midt
emellan hästen och åsnan, hvilka han för öfrigt till
lefnadssätt fullkomligt liknar. Halsen, som alltid
bäres uppåtsträckt, har en viss likhet med hjortens;
hufvudet är större än hos hästen, likaså öronen,
hvilka dock äro icke obetydligt mindre än åsnans. Det
vilda, stolta utseendet tyder på okufvad kraft och
oinkräktad frihet. Dsjiggetai lefver i hjordar, hvilka
under ledning af den starkaste och modigaste hingsten
ströfva omkring på mellersta Asiens omätliga stepper
och öde bergsslätter. Vid minsta fara gifver ledaren
tecken till flykt och åtföljes då ögonblickligen af
hela skaran. De smidiga lemmarna gifva rörelserna
lätthet och behag. Blixtsnabbt ilar dsjiggetai framåt,
och han undkommer vanligen jägaren, enär icke ens
den snabbaste kapplöpningshäst förmår upphinna
honom. Mongolerna, tunguserna och andra folkstammar
vid de stora öde stepperna anse detta djurs kött vara
särdeles läckert. J. G. T.

Dsjingis-kan, mongolisk eröfrare. Se Djingis-kan.

Dsjudi, berg i Kurdistan. Se Djudi.

Dsjungariet, historisk-etnografiskt namn på de
land i Central-Asien, hvilka beherskades af stammen
dsjungar. Se Dsungariet. – Dsjungariska Alatau. Se
Alatau.

Dsjunk, sjöv., ett slags kinesiskt fartyg. Se Junk.

Dsjunkovski, Stepan Semenovitsch, rysk lärd och
statsman, f. 1763, blef efter en sjuårig vistelse i
England lärare för tsar Pauls döttrar samt utnämndes
1802 till chef i departementet för statshushållning
och allmänna byggnader. Många af de finansreformer,
som efter denna tid genomfördes i Ryssland, härrörde
från honom. Bland annat förmådde han Alexander att
från England inkalla qväkare och genom dem låta
uttorka Petersburgs omgifningar. Lifegenskapens
afskaffande lyckades honom ej, till följd af
adelns och byråkratiens motstånd. 1828 trädde han
ur det allmännas tjenst. Död 1839. Som författare i
landthushållning hade D. stort anseende.

D-sträng, musikt., tredje strängen (från höjden
räknadt) på violinen samt den andra på altviolen,
violoncellen och kontrabasen. A. L.

Dsu-l-hedsche och Dul-hedjeh, skrifformer
af det arabiska månadsnamnet Su-l-hedja.

Dsu-l-kade och Dul-kada, skrifformer af det arabiska
månadsnamnet Su-l-kada.

Dsumalen (Dzumalen), högsta berget i österrikiska
hertigdömet Bukovina, 1,853 m. (6,241 f.) högt.

Dsungariet (Dsjungariet) l. Songariet, det
historisk-etnografiska namnet på de land i
Central-Asien, hvilka beherskades af den mongoliska
stammen dsungar (af dsun l. son, venster, och gar,
hand; stammen utgjorde nämligen venstra flygeln af
den mongoliska hären). Riket D. stod på höjden af
sin makt under senare hälften af 17:de årh. 1756–59
intogs det af kineserna, hvilka dödade eller fördrefvo
största delen af dsungarerna. Kineserna kallade det
eröfrade landet Si-ju, "vestlandet", och indelade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free