- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1519-1520

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelögon-fiskar - Dubbelörn - Dubbla blommor, bot. Se Fördubbling. - Dubbla år. Se Tjensteårsberäkning. - Dubblera - Dubblering - Dubblett - Dubbning. Se Dubba. - Dubensee, bergsjö i schweiziska kantonen Valais (Wallis). Se Daubensee. - Dubicza - Dubienka - Dubitza, turkisk gränsfästning. Se Dubicza. - Dubium - Dublera och dublering. Se Dubblera och dubblering. - Dublett. Se Dubblett. - Dublin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verldshafvet utfallande floderna och bäckarna, här
och der i ofantligt stora skaror. Till färgen är denna
fisk smutsigt gröngul, med fem smala, svartbruna
band längs hvardera kroppssidan. Den uppnår en
längd af ungefär 25 centim. (8,5 tum) och påminner
till kroppsformen icke obetydligt om grönlingen. I
städer och byar vid kusten torgföres den ej sällan,
ehuru köttet, efter hvad det säges, är föga begärligt
och till smaken ganska mycket liknar norsens. J. G. T.

Dubbelörn (T. doppeladler), herald., benämnes den
heraldiska örnen, då den är framvänd, med två hufvud
och två halsar samt åt båda sidorna utspända vingar
och klor. Jfr Fläkt örn. A. W. S.

Dubbla blommor, bot. Se Fördubbling.

Dubbla år. Se Tjensteårsberäkning.

Dubblera, Dublera, Doublera l. Duplera (Fr. doubler,
af Lat. duplus, dubbel), fördubbla, hoplägga dubbel,
taga dubbel; fodra (kläder), beslå (plankorna på
ett fartyg med plåt o. d.); skiftesvis utföra en
teaterrol; med mastix sammankitta två ädelstenar,
af hvilka den ena är skuren till öfverdel, den andra
till underdel (en sådan med konst sammansatt ädelsten
kallas dubblett); biljardt., "göra" en båll, sedan
den spelandes båll först studsat ifrån "vallen";
sjöv., ombord på ett fartyg skjuta med kanonerna å
båda sidor samtidigt, angripa (ett fientligt skepp)
från bägge sidor; segla förbi eller omkring en
udde. Jfr Dubblering.

Dubblering, Dublering, Doublering l. Duplering
(af rotar), krigsv. Då en infanteriafdelning i
linieställning, d. v. s. med soldaterna uppställda
bredvid hvarandra i led (vanligen två), skall flyttas
åt sidan, sker detta derigenom att alla soldaterna,
hvarje man för sig, samtidigt och på samma kommando,
göra vändning och börja marschera åt det angifna
hållet. Den marschformering, som då uppkommer, en
s. k. flankmarsch, är ganska svår att upprätthålla,
emedan manskapet går för trångt för att kunna röra
sig obehindradt. Derför indelas afdelningarna på
förhand i udda och jämna rotar, så att de ytterste
männen på högra flyglarna af främre och bakre (andra)
ledet bilda en udda rote, dernäst varande män en jämn
rote o. s. v., och vid marschens början "utrycka",
om ej annorlunda befalles, de jämna rotarna åt bakre
(andra) ledets sida samt placera sig bredvid närmaste
udda rotar åt högra flygeln till, bildande med dem
hvardera ett s. k. rotepar. Derigenom uppkommer
en rymligare och beqvämare marschformering,
hvilken begagnas, så snart vägens bredd tillåter
det, då den likväl ej medgifver bruket af de
bredare kolonnformeringarna. Jfr Dubblera.
G. U.

Dubblett, Dublett l. Duplett (Fr. doublet af
double, Lat. duplus, dubbel), hvad som består af två
sammanhörande föremål (t. ex. två rum) eller hvad som
i lika exemplar förekommer på samma ställe (t. ex. i
fråga om böcker, växter); föremål som säljas parvis;
ädelsten, som är sammansatt af tvänne, särskildt för
detta ändamål slipade ädelstenar. – Göra en dubblett,
jagtt., med en dubbelbössa nedskjuta tvänne villebråd
omedelbart efter hvarandra. Jfr Dubblera.

Dubbning. Se Dubba.

Dubensee, bergsjö i schweiziska kantonen Valais
(Wallis). Se Daubensee.

Dubicza [-i’tsa], Dubitza, gränsfästning i Bosnien,
vid floden Unna. Omkr. 6,000 innev. Denna fästning
tillhörde fordom Johannitorden. Under flere
århundraden har den varit ett tvistefrö mellan
turkarna och österrikarna. – På andra sidan floden,
i Militärgränsen, ligger en stor österrikisk by med
samma namn.

Dubienka, stad i polska guvern. Lublin, vid Bug. 3,984
innev. (1870), mest judar. Handel med spanmål, ull,
läder m. m. Den 17 Juli 1792 vann Kosciuszko der en
seger öfver de i antal vida öfverlägsne ryssarna.

Dubitza, turkisk gränsfästning. Se Dubicza.

Dubium, Lat. (af duo, två; jfr Sv. tvekan och
T. zweifel), tvifvel. – Dubiös, tvifvelaktig, oviss.

Dublera och dublering. Se Dubblera och dubblering.

Dublett. Se Dubblett.

Dublin [dö’blin], Fornn. Dyflin. 1) Grefskap i den
irländska prov. Leinster, mellan Irländska sjön samt
grefskapen Wicklow, Meath och Kildare. Arealen 916
qv.-kilom. (16,6 qv.-mil). 405,265 innev. (1871),
af hvilka omkr. 77 proc. katoliker. D. är ett
vågformigt och fruktbart slättland; endast i söder
träffar man berg af någon betydligare höjd. Den
största floden är Liffey. Industrien, som fordom
var ganska liflig, har aftagit och lemnar nu
endast linne, papper och några bomullsvaror. –
2) Hufvudstad i nämnda grefskap och på hela Irland, å
båda sidorna om floden Liffey, vid densammas utlopp
i Dublinbukten. 314,666 innev. (1879), förstädernas
inberäknade. Den egentliga staden skiljes från
de många förstäderna genom Circular-road, en 15
kilom. (2 mil) lång bulevard. Östra delen af D., med
den praktfulla Sackville-street, är en af de vackraste
stadsdelarna i hela Stor-Britannien, hvaremot vestra
delen, som företrädesvis ar befolkad af arbetare,
har mycket trånga och smutsiga gränder. Bland
offentliga byggnader må nämnas: slottet, banken,
som fordom var parlamentshus, den anglikanska och
den katolska katedralkyrkan, Trinity college,
posthuset, börsen, rådhuset och museet. D. är
säte för vice-konungen öfver Irland, för Irlands
högsta domstol samt for en anglikansk och en katolsk
ärkebiskop. Undervisningsanstalterna äro, till följd
af den rastlösa täflan mellan de båda religiösa
bekännelserna, många och goda: trenne universitet
(det enas olika fakulteter äro dock förlagda
till andra irländska städer, och det är endast
examenskommissionen, som har sitt säte i D.), 80 högre
läroanstalter och omkr. 250 folkskolor. Universitetet
Trinity college (grundlagdt af Elisabet 1591
och intill 1873 uteslutande protestantiskt) är en
af Europas rikaste högskolor. Dessutom finnas i
D. många vetenskapliga föreningar och en stor mängd
välgörenhetsinrättningar. Industrien, som fordom var
ganska betydande, är nu i tillbakagående; de förnämsta
industriella inrättningarna äro jerngjuterier,
maskinverkstäder, kemiska fabriker, bryggerier, brännerier
och glasbruk. Handeln deremot har mycket utvecklats,
och kusthandeln är särdeles liflig. Staden står genom
en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free