- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
399-400

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frijsenborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jernbana till ungefär 0,005 o. s. v. Ett särskildt
slag af släpningsfriktion förekommer mellan
axlar eller tappar och de lager, i hvilka de
röra sig; denna friktion är mindre än den vanliga
släpningsfriktionen. – Friktionen användes vid
hopsättande medelst spikar, skrufvar o. d., vid en
del bromsar, vid remledningar m. m. K. L.

Friktionselektricitet. Se Elektricitet.

Friktionshjul l. Friktionsrullar, fys., apparater,
som användas för att minska friktionen mellan
en axel och dess lager på sådant sätt, att
axeln får med hvar sin ände hvila på ett par
sådana hjul l. rullar. De äro ställda framför
hvarandra, så att deras omkretsar bilda en
vinkel, i hvilken axeln ligger. Derigenom uppstår
rullningsfriktion i stället för släpningsfriktion.
K. L.

Friktionskoefficient. Se Friktion.

Friktionsrullar. Se Friktionshjul.

Friktionsrör, sjöv., vid sjöartilleriet numera
brukliga antändningsrör, bestående af en med tändsats
fylld gåspenna, i hvilken sitter en sågtandad
messingstråd ("rifvaren"), hvaruti fyrsträngen
hakas. Antändningen förorsakas genom den friktion, som
uppkommer, då rifvaren medelst fyrsträngen utdrages.
O. E. G. N.

Friktionstrissor. Se Friktion.

Friktionständstickor. Se Elddon.

Friktionsvinkel. Se Friktion.

Frikår, krigsv., en mindre truppafdelning, som i krig
bildas af frivilliga. Frikårerna höra icke till
armén, men lämpa sina rörelser efter dennas företag
och söka att oroa fiendens rygg och förbindelser,
borttaga sändningar, förstöra upplag, understödja
folkresningar o. s. v. Derför äro hastiga rörelser,
öfverraskning, djerfhet, kännedom om terrängen och
godt förstånd med befolkningen nödvändiga. Genom brist
på militärisk duglighet, lydnad och disciplin blifva
frikårerna ofta till mera skada än nytta. Lützows
frikår (1813) och Garibaldis friskaror (under
krigen för Italiens enhet) äro historiskt ryktbara.
C. O. N.

Frikännelse, jur. Huvudförhandlingen inför rätta
i brottmål afslutas genom ett utslag (eller,
såsom dylikt utslag af Ehrenstråle uti "Inledning
till then svenska processum criminalem" benämnes,
ändteligdom), hvarigenom, i öfverensstämmelse med den
under ransakningen åstadkomna bevisningen, antingen
den tilltalade förklaras skyldig till brottet samt
ådömes straff och, om skada genom brottet skett,
skadeersättning, eller saken lemnas till framtiden,
då den uppenbar varder (absolutio ab instantia),
eller ock den tilltalade frikännes (absolutio a
caussa
). Enligt den svenska straffprocessen (17
kap., 32 § Rättegångsbalken) får saken lemnas
till framtiden endast då, när i svårare brottmål
mer än halft bevis emot den anklagade finnes, och
han ändock nekar gerningen, samt domaren finner,
att fara är för mened – en fara, hvilken gällande
praxis antager alltid vara för handen i svårare
brottmål. Har någon en gång vid domstol blifvit
befriad eller till ett angifvet brott i brist af
fulla bevis icke kunnat sakfällas, njuter han (enligt
stadgande i nyssnämnda lagrum, sådant det lyder i
förordningen d. 20 Jan. 1779), ehvad

skäl emot honom sedermera yppas, denna befrielse till
godo i alla mål, der böter ega rum, äfvensom i fråga
om alla statsbrott, ändock att dessa äro urbota mål. I
de fall, då ny ransakning, oaktadt den brottslige
fått befrielseutslag, är tillåten, ege hofrätten, då nya skäl och
omständigheter förekomma, målet åter upptaga.
L. A.

Friköpning, krigsv., kallas vanligen den i äldre
krigsförfattningar medgifna rättigheten att mot
erläggande af en bestämd afgift vinna befrielse från
krigstjenst eller från tjenstgöring i fredstid. I
Frankrike var denna friköpning förr ordentligt
satt i system, och kallades exonération (se
d. o.). I sammanhang med den allmänna värnepligtens
fullständiga genomförande har friköpningen numera
nästan öfverallt försvunnit. I Sverige var det enligt
beväringsförordningen af 1860 hvarje beväringsskyldig
tillåtet att mot erläggande af 100 kr. vinna befrielse
från vapenöfningarna i fredstid. Denna rättighet
afskaffades 1872. C. O. N.

Frillestad. 1. Socken i Malmöhus län, Luggude
härad. Arealen 1,102 har. 645 innev. (1880). F. utgör
tillsammans med Ekby ett alternerande regalt och
patronelt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Luggude
kontrakt. Egaren af Gedsholm nämner kyrkoherde två
gånger och K. M:t den tredje. – 2. Se Fridlefstad.

Frillesås, socken i Hallands län, Fjäre härad. Arealen
4,552,5 har. 1,285 innev. (1880). F. bildar med
Gällinge och Idala ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.

Frimaire [-mär], Fr. (af frimas, Fornn. hrîm,
"rim"-frost), "frostmånaden", den tredje månaden
enligt franska revolutionskalendern. Den omfattade
tiden från och med d. 21 Nov. till och med d. 20
Dec. af åren 1792–94 och 1796–98, från och med
d. 22 Nov. till och med d. 21 Dec. af åren 1795 och
1799–1802, 1804–05 samt från och med d. 23 Nov. till
och med d. 22 Dec. af år 1803.

1. Frimann, Klaus, norsk skald, f. 1746,
blef 1780 kyrkoherde i Daviken (Bergens stift),
tog afsked 1823 och dog 1829. F. författade
en beskrifvande dikt, Hornelen, hvartill ämnet var
hemtadt från ett i hans födelsebygd beläget fjäll af
samma namn, och vann dermed ett af "Selskabet for de
skjönne videnskaber" utfäst pris. En senare
tid har icke tilldömt detta skaldestycke
något högre värde. I Almuens sånger (1790)
försökte F. sig, med stor framgång, som folkskald.
Y. N.

2. Frimann, Peter Harboe, norsk skald,
den föregåendes broder, f. 1752, skref först
en dikt, S:t Sunnivas kloster på Sälö,
hvilken prisbelönades af "Selskabet for de skjönne
videnskaber", och täflade sedermera med sin broder
med skaldestycket Hornelen. Den äldre brodern
vann segern, men den yngres dikt har sedermera
alltid ansetts vara vida öfverlägsen. F. öfvergaf
derefter poesien och egnade sig uteslutande åt
ämbetsmannabanan. Efter 1814 qvarstannade han i
dansk tjenst. Död 1839. Y. N.

Frimodt, Jens Kristian Rudolf, dansk prest, född
d. 24 Dec. 1828 i närheten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free