- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
475-476

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverappellationsrättens sal i Flensborg: Valdemar II stadfäster
jylländska lagen
och Fredrik IV mottager slesvigarnas
hyllning,
hvilka äro hans förnämsta arbeten inom
historiemåleriet. 1858 fullbordade han tvänne
stora kartonger till börssalen i Köpenhamn. Sitt
största rykte vann dock F. – icke endast i sitt
fädernesland, utan öfver hela Europa – som tecknare
och illustratör. Såsom sådan har han till en del
sjelf raderat en mängd större och mindre blad, af
hvilka må nämnas Drottning Dagmars visa, Skämtet i
Utgård
och Nordens gudar, ett stort verk, som ännu
(1882) icke är fulländadt. Hans sista större arbete
(1881) är en plafondmålning i Frederiksborgs slott,
Gefion, som plöjer Själland löst från Skåne. I Paris,
hvarest han uppehöll sig många år, tecknade F.,
för skärning i trä, en serie bilder ur barnalifvet,
hvilka utgåfvos i Danmark, Frankrike och England
samt öfverallt vunno storartad framgång och utkommo
i flere snabbt på hvarandra följande upplagor. Sedan
1873 är F. bosatt i Danmark. 1877 blef han medlem af
konstakademien i Köpenhamn. Ph. W.

Fröllinge, gods i Getinge socken, Hallands län,
bestående af säterien F. och Dal, 1 3/4 mtl, samt
4 mtl underlydande inom socknen, hvarjämte med
detsamma är förenadt under samma egare Bårarp
med underlydande i Refvinge socken. Egovidden
till F. är 370 har inegor och 592 har skog och
skogsmark. Taxeringsvärdet på F. var 1878 183,626 kr.,
på Bårarp m. m. 138,000 kr. Sjelfva hufvudgården eller
säteriet är bildad genom sammanslagning af hemmanen
F. och Dal och skall hafva fått säterifrihet 1623,
då det egdes af Holger Rosencrantz. F. n. (1882)
eges godset af f. d. kaptenen Fr. Brummer.

Frölunda. 1. Socken i Vestergötland, Göteborgs och
Bohus län, Askims härad. Arealen 3,350 har. 2,561
innev. (1880). Jämte Askim utgör F. ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Domprosteriets
södra kontrakt. – 2. Socken i Vestergötland,
Elfsborgs län, Kinds härad. Arealen 8,153 har. 1,139
innev. (1880). Annex till Kalf, Göteborgs stift,
Kinds kontrakt.

Fröman, Nils August, justitieombudsman, född
d. 27 Mars 1816 på Tyfors bruk i Säfsnäs socken i
Dalarna, blef student i Upsala 1836 och aflade juris
kandidatexamen 1843. Efter att 1845 hafva inträdt
i tjenstgöring i hufvudstadens rättegångsverk,
antogs han 1846 till notarie i den då sammanträdande
representationskomitén och 1848 till sekreterare i
justitieumbudsmansexpeditionen. Vid riksdagen 1859
–60 var F. sekreterare i bondeståndet, utsågs vid
början af sistnämnda år till justitieombudsmannens
suppleant och blef 1861 justitieombudsman, hvilket
ämbete han genom vid alla följande riksdagar förnyadt
val fortfarande innehar. Vid riksdagen 1880 bestämdes
äfven åt honom en årlig pension att utgå vid hans
afskedstagande efter fyllda sextiofem år. Sedan 1867
är F. jämväl ledamot af Riksdagens Första kammare,
dertill vald af sin födelsebygds, Kopparbergs läns,
landsting. F. förordnades 1867 till ordförande i
komitén för ordnande af häradsrätternas arbetssätt
och 1873 till ordförande i

komitén för verkställande af ny reglering af
häradshöfdingarnas löneförmåner. Vid jubelfesten i
Upsala 1877 kreerades F. till juris doktor. Han har
utgifvit en såsom specimen för en vid juridiska
fakulteten i Upsala sökt adjunktur författad
dissertation, De jure retractus gentilitio P. I–V
(1844–45), densamma öfvers. på svenska under
titel: Anmärkningar vid bördsrätten (1846) samt
Justitieombudsmannens embetsberättelser för åren
1862, 1864–65 och sedan årligen från 1867.

Frömjöl. Se Pollen.

Fröodling, odling af växter i ändamål att frambringa
frö, passande till utsäde. Man har på senare tiden
fäst uppmärksamheten vid de goda egenskaper, som
pläga åtfölja det utsädesfrö, hvilket produceras
i de nordliga trakterna, och man har derför på
allt sätt velat uppmuntra denna industri inom vårt
land. Säkert är ock, att Sverige skulle kunna ej
allenast frambringa de flesta fröslag, som erfordras
för utsäde inom landet, utan äfven lemna en betydande
export af sådant frö till utlandet. Förträffligheten
af det svenska utsädesfröet har redan blifvit vida
bekant inom andra land, och många försök hafva i
denna väg blifvit med framgång utförda. För att på
ändamålsenligt sätt ordna fröodlingsfrågan har man
ock redan börjat bilda särskilda föreningar inom
provinserna i afsigt att åvägabringa ett slags
fördelning af arbetet, så att å hvarje ort endast
några vissa frösorter produceras, men hvilka behandlas
med dess större omsorg och efter den särskilda
erfarenhet, som i det afseendet kunnat vinnas. Vidare
hafva dessa föreningar till uppgift att söka ordna
fröhandeln och frökontrollen på ett sådant sätt,
att såväl köpare som säljare af utsädesfrö kunna
motse ömsesidiga fördelar. Man har derför de bästa
förhoppningar att fröodlingen i en framtid skall för
Sverige blifva betydelsefull och välsignelsebringande
samt komma att utgöra en af landets vigtigare
inkomstkällor, sedan man så småningom lärt sig att
uppskatta och begagna de fördelar, som Nordens natur,
läge och klimatiska förhållanden i detta afseende
särskildt erbjuda. C. E. B.

Fröredningsdelar, bot., det gemensamma namnet
för högre växters befruktningsorgan, ståndare och
pistiller. (Se d. o.) O. T. S.

Fröryd l. Fröderyd (fordom Fröyarydh), socken i
Jönköpings län, Vestra härad. Arealen 7,748 har. 1,632
innev. (1880). Jämte Ramqvilla och Bäckaby utgör
F. ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö
stift, Vestra härads kontrakt.

Fröshult l. Frösthult (fordom Fröstolft), socken i
Upland, Vestmanlands län, Simtuna härad. Arealen 2,347
har. 621 innev. (1880). Jämte Hernevi utgör F. ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift,
Fjerdhundra södra kontrakt.

Fröskida (Lat. siliqua), bot. Se Skida.

Fröskog, socken på Dal, Elfsborgs län, Tössbo
härad. Arealen 5,634,6 har. 1,205 innev. (1880). Annex
till Edsleskog, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.

Fröslunda (Fröjeslunda), socken i Upsala län, Lagunda
härad. Arealen 1,624,6 har. 500

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:24:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free