Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaugemela, ort i assyriska landskapet Aturia - Gauhati. Se Gohatti - Gaulanitis. Se Golan - Gaulli, Giovanni Battista - Gault, geol., ett urpsrungligen i Cambridgeshire användt namn på en lera - Gaultheria L., bot. - Gaunö, baroni på Själland - Gaupp, Ernst Theodor - Gaur, fordom hufvudstad i Bengalen - Gauren, Bos gaurus, zool., en art af nötdjur - Gaurisankar, bergstopp i Himalaja, i Nepal - Gausdal, en sidodal till Gudbrandsdalen - Gauss, Karl Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Codomannus. Slaget uppkallas vanligen, efter Arbela
(se d. o.).
Gauhati. Se Gohatti.
Gaulanitis. Se Golan.
Gaulli, Giovanni Battista, kallad il Baciccio,
italiensk målare från Genua, f. 1639, d. 1709,
utbildade sig i Rom under Berninis inflytande och
utförde en mängd stora, kraftigt målade bilder. Bäst
lyckade äro hans fresker (takmålningarna i kyrkan
del Gesù i Rom m. fl.).
Gault [gålt], geol., ett ursprungligen i
Cambridgeshire användt namn på en lera, som
ligger emellan undre och öfre grönsanden (Neocom
och Cenoman). Sedermera har namnet användts för att
beteckna nämnda underafdelning af kritformationen,
hvarhälst den förekommer, och oafsedt af hvad bergart
den består. I nordöstra Frankrike är gault ofta rik
på fosforit, och i nordvestra Tyskland uppträder den
såsom flammenmergel. Den är ofta rik på väl bevarade
fossil. Se vidare Kritformationen. B. L.
Gaultheria L., bot., växtslägte af
nat. fam. Ericaceae, kl. Decandria L., ordn.
Monogynia. Arterna äro ständigt gröna buskar eller
småbuskar, med små, hvita eller röda blommor. Frukten
är en kapsel, som vanligen är omgifven af det
utvuxna köttiga fodret; derigenom blir den lik ett
bär. "Bären" äro ofta ätliga. De flesta arterna äro
amerikanska. Af bladen hos G. procumbens L. fås
en eterisk olja, gaultheria-olja (parfymörernas
"oil of wintergreen", vintergrön-olja). De nyttjas
äfven som surrogat för te ("bergs-te"). Växten odlas
stundom i trädgårdar till prydnad på klippiga,
skuggade ställen. Som prydnadsväxter odlas äfven
andra arter af slägtet, vanligen dock blott i
växthus. Den amerikanska "vintergrönan" nyttjas mot
krampsjukdomar (astma) och såsom urindrifvande
medel. De utomordentligt välsmakande bären af
G. Shallon (Canada) äro högt värderade. På Java,
Nya Zeeland och Van Diemens land finnas arter, hvilka
likaledes gifva välsmakande bär, kallade waxcluster.
Ldt. O. T. S.
Gaunö, baroni på Själland, Veilö socken, Prästö
amt. G. var fordom ett nunnekloster, stiftadt
år 1400 af drottning Margareta, som flyttade
nunnorna dit från det några år förut stiftade
klostret Gladsaxe i Skåne. Klostret, som invigdes
åt den heliga Agnes, styrdes af en af konungen
utnämnd föreståndare, som sannolikt hade klostret i
förläning. 1681 kom G. till ätten Thott, som utdog
på manssidan med grefve Otto Thott, 1785. Han hade
i sitt testamente bestämt, att af hans gods G.,
Strandegård och Lindersvold skulle upprättas ett
stamhus för hans morbrors sonson kammarherre Holger
Reedtz, som antog namnet Reedtz-Thott. Dennes son
Otto Reedtz-Thott fick 1805 stamhuset upphöjdt till
baroni. Detta, som har en jordegendom af omkr. 3,040
har och ett fideikommisskapital af omkr. 2,200,000
kr., innehafves f. n. (1882) af hofjägmästaren
K. T. T. O. Reedtz-Thott.
Gaupp, Ernst Theodor, tysk jurist, f. 1796, blef
1821 e. o. och 1826 ordinarie professor i Breslau
samt 1832 medlem af Oberlandesgericht derstädes. Han
egnade sig förnämligast åt
studiet af den germanska rätten och utgaf öfver densamma
flere arbeten, bland hvilka märkas: Ueber deutsche
städtegründung, stadtverfassung und weichbild im
mittelalter (1824), Das alte magdeburgische und
hallische recht (1826), Das schlesische landrecht
(1828), Lex frisionum (1832), Deutsche stadtrechte
des mittelalters (1851–52), Lex francorum Chamavorum
(1855) och Von fehmgerichten (1857). Död 1859.
Gaur, fordom hufvudstad i Bengalen (Ostindien), låg
vid venstra stranden af Ganges, nära den nuv. staden
Malda, och var en synnerligen folkrik och blomstrande
stad, särskildt under Vaidya-dynastien (11:te
och 12:te årh.), men förföll till följd deraf att
Ganges tog en annan väg. Den ligger nu fullständigt
i ruiner. Dessa hafva undersökts af flere forskare,
bl. a. J. Fergusson och senast J. A. Ravenshaw ("Gaur,
its ruins and inscriptions").
Gauren, Bos gaurus, zool., en art af nötdjur, som till
sitt utseende närmar sig bisonoxen med hvars namn han
plägar betecknas af engelska jägare. Man har betraktat
gauren som en föreningslänk mellan bison och vanliga
nötkreaturet eller som en nära slägting till den
utdöda europeiska bisonoxen. Han har tämligen kort
hufvud, ganska bred panna, jämförelsevis små ögon och
öron, kortare framben än bakben, synnerligen starka
underben och kort svans. De vid roten ganska starka
hornen äro spetsiga, utåt riktade samt lindrigt böjda
bakåt och uppåt. Färgen är vackert mörkbrun, på pannan
ljust gråbrun, undertill ljust ockragul, på benen
smutshvit; frambenen stöta emellertid på sidorna
och baktill i rödt. Regnbågshinnan är ljust blå. Den
fullvuxne tjuren blir nära 3 m. lång och 1,9 m. hög
öfver bogarna. Refbenen äro 13 till antalet. – Gauren
förekommer i hela Främre Indien, särskildt dess södra
del, och uppehåller sig med förkärlek på kullar och i
bergstrakter, alltid i täta skogar. Ehuru denna oxart
är skygg och undviker menniskor, är jagten å densamma
dock förbunden med icke ringa fara. Ingenstädes
håller man gauren tam; fångade kalfvar blifva
visserligen lätt tama, men dö i allmänhet snart.
C. R. S.
Gaurisankar (Tibet. Tsjingo Pamari, af engelsmännen
kalladt Mount Everest), bergstopp i Himalaja, i Nepal,
under 27° 59,3’ n. br. och 86° 54,7; ö. lgd. Höjd
8,839 m.
Gausdal, en sidodal till Gudbrandsdalen
(se d. o.), genomflytes af Lougens bifloder
Jöra och Gausa. Arealen 1,148,71 qvkm. 5,911
innev. (1875). Dalen utgör två pastorat, Östra G. och
Vestra G., hvartdera bestående af två socknar,
nämligen det förra af Gausdal och Follebo, det
senare af Bödal och Svatsum. De högsta punkterna
omkring dalen äro Kilikampen, Prestkampen
och Skeidkampen. Vid foten af sistnämnda berg
ligger det af ett bolag 1876 anlagda Gausdals
sanatorium, hvilket under de senare åren
varit ganska mycket besökt, företrädesvis af
personer, som lida af nerv- och bröstsjukdomar.
O. A. Ö.
Gauss, Karl Friedrich, tysk matematiker och astronom,
född d. 30 April 1777 i Braunschweig, var son af
obemedlade föräldrar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
