Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Institut - Institut de France l. L’institut, Franska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anstalt. I denna senare mening nyttjas ordet
företrädesvis för att beteckna vetenskapliga
anstalter, i synnerhet sådana, der undervisning
meddelas (Karolinska institutet, handels-, skogs-,
arbetare-institut o. s. v.). I Frankrike bär den
högsta officiella korporationen för vetenskap och
konst namnet "Institut de France" (se d. o.). –
Institut har dock äfven en mera vetenskaplig och
teknisk betydelse. Under sträfvandet för det ena
eller andra af sina syften ledas menniskorna af
vissa gemensamma regler, hvilka med ett enhetligt
ändamål till utgångs- och föreningspunkt stå i
ett inre organiskt och harmoniskt sammanhang. Så
talar man om en religiös, en sedlig, en rättslig,
en ekonomisk ordning o. s. v. Hvarje sådan ordnings
gestalt beror visserligen i mycket på de särskilda
tids- och samfundsförhållanden, under hvilka den
utbildats. Men å andra sidan för den äfven med
sig ett anspråk att den i den del, der den eger
tillämpning på de närvarande lefnadsförhållandena,
måtte tjena dessa till rättesnöre och att dess
regler i hvarje särskildt fall måtte följas. Och
från denna ståndpunkt plägar det t. ex. talas om
rättsförhållande och rättsfall. Med rättsförhållande
förstår man då rättens förverkligande med afseende
å ett visst föremål mellan bestämda personer såsom
subjekt, med rättsfall åter ett rättsförhållande,
som framträder i det verkliga lifvet. I motsats
härtill och såsom ett högre, mera omfattande begrepp
ställes institut. De skiljaktiga lefnadsförhållanden,
under hvilka det hvarje särskild ordning beherskande
ändamålet skall förverkligas, medföra nämligen, att
detta ter sig i något olika gestalt och visar sig
såsom en mängd olika ändamål. Och inbegreppet af alla
de till hvart och ett sådant underordnadt ändamål
hörande regler bildar ett institut. Rättsinstitut,
sjelf således en organisk del af den rättsordning,
hvari det ingår, utgör alltså ett särskildt organiskt
helt af rättsförhållanden. Såsom rättsliga institut
må exempelvis nämnas äktenskap, förmynderskap,
sakrätt, aftal o. s. v. Institut kunna för öfrigt
vara af större eller mindre omfattning. Sålunda
kallas alla de särskilda slagen af aftal, köp,
försträckning, lega, lån o. s. v. äfven institut. På
grund af den inre öfverensstämmelse, som ytterst
finnes mellan alla menniskans förnuftiga ändamål,
händer det dessutom ofta, att vid bildandet af de
regler, som tillsammans utgöra ett institut, hänsyn
tagits icke allenast till ett af dessa ändamål,
utan till ett flertal af dem. Och i sådant fall
får institutet en blandad natur. Så är äktenskapet
både ett rättsligt och religiöst institut samt
vexelaftalet såväl ett rättsligt som ett ekonomiskt.
A. W.
Institut de France [ängstity dö frangs] l. endast
L’institut, Franska institutet, Frankrikes högsta
officiella korporation för vetenskap och konst,
omfattar sedan 1832 fem olika akademier (se nedan),
som sins emellan hafva rang efter sin ålder. Hvarje
akademi har sin särskilda styrelse och eger fritt
förfoga öfver de medel, som äro särskildt anslagna
eller donerade åt henne, men Institutets sekreteriat
samt bibliotek och andra samlingar äro gemensamma för
alla akademierna. Akademiernas gemensamma
tillhörigheter förvaltas af ett utskott af 10 för
ett år valde medlemmar, två från hvarje akademi. De
fem akademierna hålla årligen d. 25 Okt. en gemensam
offentlig sammankomst. Medlem af en akademi kan
inväljas i de fyra öfriga. – Institutet leder sitt
upphof från den stora revolutionens tid. Konventet
upphäfde visserligen d. 8 Aug. 1793 alla akademier
och vittra samfund samt beslöt d. 24 Juli 1794 en
reduktion af deras egendom, men i författningen af
den 5 Fructidor år III (d. 22 Aug. 1795) stadgades,
att för hela republiken skulle upprättas ett Institut
national med uppgift att följa de nyare upptäckterna
samt att främja vetenskap och konst. Genom lag af
d. 25 Okt. s. å. erhöll detsamma sin organisation och
fördelades i tre "klasser", hvilkas antal genom en
förordning af d. 22 Jan. 1803 ökades till fyra. Genom
förordningen af d. 21 Mars 1816 erhöll institutet
namnet Institut de France och klasserna namnet
akademier; genom förordningen af d. 26 Okt. 1832
utvidgades institutet med en femte akademi.
1. Académie française (Franska akademien) har
till sin hufvuduppgift att vårda franska språket
och literaturen. Den leder sitt ursprung från en
privat krets af literäre män, hvilka från 1626 höllo
sammanträden hos konungens sekreterare, Valentin
Conrart. Kardinal Richelieu erbjöd dem sitt beskydd
och föreslog, att det privata samfundet skulle
organiseras till ett officielt. Förslaget antogs,
och sedan d. 13 Mars 1634 för första gången en
direktör och en kansler genom lottning samt en
ständig sekreterare genom val blifvit utsedde,
enade man sig om att kalla samfundet "Académie
française". Såsom dess ändamål fastställdes franska
språkets renande från plumpa och oegentliga uttryck
och skyddande från framtida förfall samt författandet
af en fransk ordbok, en grammatik, en retorik och
en poetik. Antalet ledamöter bestämdes till 40
("les quarants"). I Jan. 1635 gillade Richelieu
de föreslagna stadgarna, hvilka dock först d. 10
Juli 1637 fingo gällande kraft. Efter Richelieus död
(1642) blef kansleren P. Séguier och efter dennes död
(1672) konung Ludvig XIV akademiens beskyddare. Den
sistnämnde förordnade bl. a., att hennes medlemmar
skulle bemötas med samma utmärkelse som statens
förnämste män, och ville, att en fullkomlig jämlikhet
skulle råda ledamöterna emellan, huru olika deras
vilkor och ställning utom akademien än vore. Ett
exempel derpå lemnar historien om uppkomsten af
"fåtöljerna". När den gamle kardinal d’Estrées anhöll
att på grund af sjuklighet få en mjukare stol än de,
på hvilka de öfriga ledamöterna sutto, gaf Ludvig
befallning om anskaffande af 40 fullkomligt lika
fåtöljer, för att ingen af ledamöterna i något
afseende skulle skilja sig från de öfrige. Sedan
dess har fåtöljen betraktats såsom symbolen
för akademisk värdighet och jämlikhet. I början
skedde invalet, utan att man på förhand gjorde sig
underrättad om huruvida det skulle antagas. Men sedan
en gång en invald afböjt den erbjudna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
